I mina ögon kan du inte göra fel.

Om du bara visste
hur mycket du har betytt
i mitt liv,

så hade du nog känt dig
som en riktig hjälte.


Men det är inte riktigt
en sådan relation vi har
så jag har aldrig riktigt berättat
för dig,

inte med ord i alla fall.


Du har alltid varit en förebild
för mig (och min bror också tror jag)
och jag har alltid sett upp till dig,

även under de åren
som vi inte var så nära.


Och det är inte konstigt,

du är så otroligt
intelligent
snäll
och respektingivande.


Jag känner mig alltid lika
värdefull,

när du är stolt över mig.


Och jag har dig att tacka
för att du har hittat,

världens bästa moster.


Och nu när vi är närmre
återigen
så vill jag att du ska veta
att jag älskar dig
och jag är glad,

över att jag fått växa upp jämte någon som du.


Det är få förunnat.

Gratulationer till Vasaloppsåkare.

(Jag o Tobbe)

Igår gick Vasaloppet av staplen och två killar i min klass, Viktor och Tobias, deltog. De har gjort det som projektarbete.
Jag vill bara gratulera mina kära klasskompisar, Tobbe kom i mål på tiden 8 h och 28 minuter medans Viktor gled in på 8 h och 12 minuter.
Bra jobbat killar! :)

Imorgon är jag ledig men kommer ändå att ta mig in till Malmö för att titta på träning och plugga projektarbete tillsammans med mina gruppmedlemmar, Malin och Jean.
På eftermiddagen bär det av till sjukhuset med min kära bror för att träffa vår pappa. Det ska bli kul! :)

Skönsång.

Det blev, som väntat, en mycket bra kväll i fredags. Bilder kan ni se på http://zabbe.bilddagboken.se

Igår låg jag hemma och tittade på melodifestivalen. Det är så lustigt hur otroligt olika man uppfattar musik och artister.
Hon, Carolina af Ugglas var enligt mig, mamma och Zebbe, helt ute och cyklade. Vi förstod inte vad hon hade på scen att göra överhuvudtaget. Hon kan inte sjunga, hon är irriterande och faktiskt lite småläskig.
Men jag vet att det sitter folk och säger att Magnus Uggla är jättehånig och löjlig men både jag och mamma tycker att han är helt underbar.

Höjdpunkten, och den som fick min röst, var ändå Sarah Dawn Finer! Vilken röst, vilken utstrålning, vilken kvinna! Henne vill jag höra om och om igen.

Skönsång är min grej - med känsla självklart - men bara känsla räcker tyvärr inte långt hos mig. Jag vill njuta och få gåshud. (Möjligtvis med undantag H.Hellström som är helt ok men som sjunger förfärligt.)

(Skönsången personifierad och mina favoriter, Michael Bublé och Tommy Körberg)

Utgång :)

Yes!

Ikväll är det utgång på KB med järngänget (Veberödsfolket alltså =D )!

Jag ser fram emot det sjukt mycket!

(Järngänget! Kicki, Mille, Kajsa, Frida, Mimmi <3)

Fotboll och snöstorm.

(Snacka om att jag saknar det vädret - jag i Norrköping, juli -04)

Intervjun med Ulrich gick väldigt bra. Jag förstod nästan allt han sa utan några större ansträngningar.

Jag och Åsa sprang ett par ärende innan vi återvände till stadionområdet och kombihallen för att titta på eftermiddagsträningen. De körde halva truppen fys och halva truppen fotboll och den gruppen som spelade fotboll i kombihallen bestod av;
- Håkan Svensson

- Jonas Sandqvist

- Anders Andersson

- Yksel Osmanovski

- Jocke Nilsson

- Behgrang Safari

- Marcus Pode

- Ola Toivonen

- Jocke Persson

- Robin Nilsson

- Daniel Sliper

Mycket finslipning idag, teknik, passningar, skott, förflyttningar o.s.v.
Inget lir alls, vilket var lite tråkigt.
Det var dock rätt underhållande att se pojkarna utföra "huvud, axlar, knä och tå" under uppvärmningen ;)

Snö, snö, snö. Bussen körde i 30 km/h på motorvägen mellan Malmö - Lund, jag såg tre krockar, det finns inget positivt med detta vädret.
Det skulle isf vara att Jean snart kommer hit, vi ska ut och leka i snön, sen ska vi komma in, dricka varm choklad och titta på film.
Man kan nästan tro att man är 7 år gammal igen :)

Himmelsblå.

En klarblå himmel

en försiktig bris.

Hjärtat rusar i mitt bröst

inget kan få mina tankar på vift.



Omöjligt att förklara

går ej

att förstå.

Du är ett med det gröna

den svarta

det vita

de himmelsblå.

Du är fotbollen.

Oviktigt men livsviktigt.



En himmelsblå tröja

iklär jag mig.



Inget annat ska jag någonsin älska.

Blådårar är vad vi är.

/av Mig 061028

(Originaltexten återfinns på http://www.poeter.se/viewText.php?textId=287372)

Fotboll, fika och poesi.

Oj, vilken håll-igång-dag det har varit.
Åkte in till Malmö i förmiddags vid ett tiden och träffade Åsa. Vi gick till Triangeln och drack en kopp kaffe och snackade skit för att sedan ta oss ut till Heleneholm och titta på MFF-pågarna när de tränade. Haffade Ulrich efter passet, ska intervjua honom kl13 på onsdag.
Det kan bli intressant med tanke på att jag inte förstår ett ord danska. Man får hoppas att jag vänjer mig och att han skärper sig ;)

Sen träffade jag en kompis som heter Helena.
Vi gick till Lilla Torg (Gökboet), och åt varsin ciabatta. Jag med salami och brie, hon med kyckling och curry.
Vi tog även en snabb sväng till Svea, hälsade på Johan och drack en tjeck.

Och jag lovade min spanska vän att jag skulle skriva något som han kunde läsa också så.
To José:
It's been a great day with football and friends! :)
I hope that you get the job that you were interviewed for and we all hope to see you in august!

Kanske får jag skylla mig själv.

Jag gjorde ju klart redan från början

att jag alltid kommer att finnas här

så fort du tycker att jag duger.

Jag berättade ju för dig direkt

att det är här jag står

och jag kommer inte flytta på mig.

Du kan ju känna dig säker på

att jag alltid är din bekräftelse

när du känner att hon inte räcker till.

Och på något konstigt sätt

så bekräftar du mig också

varje gång du behagar ringa.

Men nu har jag bestämt mig

för att ta ett steg åt sidan

och se om du ramlar.

Och jag vill att du ska hålla dig borta

snälla håll dig borta...

och låt mig läka ifred.

/av mig 070214

(Originaltexten återfinns på http://www.poeter.se/viewText.php?textId=355732)

Fantasier, fotboll och musik.

(Niklas på en träning i Torna Hällestad för ett par år sedan)

Ibland önskar jag att livet kunde vara lite mer som en Hollywoodfilm. Man ser någon man tycker är snygg, går fram till den personen, frågar om man har setts förr och sen lever man lycklig i alla sina dagar. Det hade varit skönt. Riktiga livet är bara så jävla komplicerat.

Ska bara vara hemma idag, det är första gången på hur länge som helst som jag är hemma och tar det lugnt en hel helg. Ska kolla på melodifestivalen och heja på Magnus Carlsson tillsammans med mamma :)

Har dock hunnit med en fotbollsmatch idag. Malmö FF mötte Köge (danskt lag) i en träningsmatch på Heleneholms IP.
Såhär såg det ut idag:

-----------J.Sandqvist-------------
U.Vinzents-J.Dixon-Gabriel-C.Järdler
------------J.Nilsson---------------
Y.Osmanovski--------------B.Safari (D.Sliper in i andra halvlek)

------------O.Toivonen-------------

N.Skoog -------------------Junior

Alltså som alla kan se var det mycket glädjande att Niklas spelade, och han klarade hela matchen.

Matchen vanns med 4-0 och målskyttar var Junior, Ola, Niklas (straff), och helt otippat- Christian Järdler.

Helt ok match men det var väl ingen underbar fotboll direkt, antar att vi får vänta till allsvenskan på det riktiga spelet.

"Tell him, tell him

that the sun and moon rise in his eyes,

reach out to him,

and whisper,

tender words so soft and sweet.

I'll hold him close to feel his heart beat,

love will be the gift you give yourself."

Vacker låt med Celine Dion och Barbara Streisand.

Sympati.

Det här med sympati gör mig så förvirrad ibland kan ni tro.

Jag ser mig själv som en väldigt sympatisk människa, jag har stor förmåga att känna empati, sympati, medlidande, allt det där. Det enda jag inte kan förstå är; hur kommer det sig att vissa människor knappt ens vet vad det betyder?

Person X litar aldrig på någon, han vill alltid vara i ledarposition och makt är hans drog. Hans mamma har förmodligen aldrig lärt honom vad medmänsklighet är och om hon har gjort det så har han glömt det rätt snabbt.

Han tror blint på att "den starke överlever" och att man ska utrota "den svaga länken" ur en grupp. Teamwork är inte direkt hans grej och om någon går emot honom så får de höra exakt vad han tycker och tänker och ska bara ta det. Men om någon annan får för sig att säga vad de tycker till honom så blir det ett jävla liv.

Han bryr sig inte om ifall han sårar någon när han går fram, han har skygglappar på och plöjer fram som en bulldozer genom livet.

Nu undrar jag bara - hur klarar han av att leva med sig själv?

Hur i hela friden kan han låta bli att ligga vaken på nätterna och ha dåligt samvete för att han sårar folk när han säger till dem att de är tjocka, fula och korkade? (Ja - han säger faktiskt det.)

Detta är för mig ett mysterium, jag kan inte ens skälla ut någon (helt befogat) utan att två sekunder senare kvävas av dåligt samvete och tvinga mig själv att be om ursäkt. Det är kanske inte heller helt sunt men hellre för mycket samvete än inget alls.

Det här blev förmodligen jätteflummigt och obegripligt, men det var bara lite tankar.

Idag är jag läxfri :)

Alla hjärtans dag.

(Jag hittade ingen egentagen bild på Ulrich så jag tog en på mig och Åsa när vi intervjuar Jonathan Johansson istället - det är morfar som har fotograferat.)

Ja idag är det som sagt alla hjärtans dag och jag kunde verkligen inte bry mig mindre.
"Så säger du bara för att du är singel" - har jag fått höra mycket idag, och ja kanske är det så, men jag tycker fortfarande att det är en kommersiell skithögtid som bara skapades för att affärerna ska tjäna mer pengar.
Varför är det så att man just den 14 februari ska visa uppskattning för den man älskar? Varför kan man inte göra det den 5 maj istället om man vill? För visst är det mer romantiskt med spontana grejor än att ge någon choklad och blommor på samma dag som 3 miljarder andra gör det? Varför ska någon annan bestämma när jag ska vara romantisk?
Jag köper inte det bara, hade jag gjort det hade jag kunnat vara extra kärleksfull mot mina vänner men det gör jag hellre när det känns spontant.
Det värsta är nog ändå att hela dagen lika mycket går ut på att berätta för alla som är singlar hur otroligt misslyckade vi är. Inte coolt!

Jag gick i alla fall och tog en fika med Åsa efter skolan och diskuterade hur vi ska lägga upp vår kommande intervju med Ulrich (MFFback för alla er som inte är insatta).
Vi ska ringa honom snarast möjligt och boka en tid för vi vill gärna ha det gjort innan de åker iväg igen. Jag är ganska nöjd med frågorna.
Självklart hann vi snacka lite skit också - och jag har insett att det är jättebra att ha äldre kompisar som kan ge en tips om ditten och datten :)

Nu ska jag trycka i mig belgiska chokladhjärtan som mamma har gett till familjen (men familjen ska inte få ett enda för de kan pussas med sina respektive =p)

Over and out.

Välkommen till min blogg :)

(Min underbara klass - jag älskar er trots att vi ibland går varandra på nerverna<3)

Då ska vi se om jag lyckas bättre med denna bloggen än den förra jag försökte mig på ;)

Usch - jag är så enormt trött på att alla gnäller hela tiden!
Ja - självklart får man bli trött på saker, jag säger ofta att jag är trött på att vi har så otroligt mycket att göra i skolan nu. Men det är så onödigt att prata skit om folk som är tacksamma offer på grund av att de omöjligen kan försvara sig själva.

Folk måste få ryggrad nog att säga det de tycker öppet till de som de tycker det om. I detta fallet är det lärare jag syftar på.

Vem har inte någon gång sagt "Shit - min lärare är fan dum i huvudet!" - fine, men när man börjar skylla alla sina studieresultat och sitt välmående på alla lärare, utan att ta upp det med dem eller någon annan, då har det gått lite för långt.

Jag vet att lärare kan påverka studieresultat, jag har varit med om det mer än en gång, men varför kan man då inte prata med läraren i fråga eller någon annan så att man kan lösa problemet?

För jag är SÅ trött på att höra folks jävla gnäll på våra lärare - säg det till dem istället för jag kunde inte bry mig mindre!

Så - nu har jag fått "gnälla av" mig lite :)

Vad som egentligen ska skrivas på en blogg har jag inte en aning om, men vi får väl se, här är det jag och mitt liv som står i fokus i alla fall.

Just nu är jag en glad skit i alla fall eftersom att jag fick A i betyg på Cambridgeprovet (fem delmoment).
Det är lite som ett internationellt prov i engelska (istället för nationella proven) som ger en behörighet att söka in på alla engelskspråkiga högskolor/universitet i världen.

Det känns bra!

Vad som egentligen ska skrivas på en blogg har jag inte en aning om, men vi får väl se, här är det allt som händer mig och människor i mitt liv som står i fokus i alla fall.

Welcome to my life! :)

Det här är jag.

Jag tror att du hade tyckt om mig om du känt mig.

Jag är en sån där människa som alltid låter mest i stora (och små) sällskap,
som dansar helt utan kontroll när jag går ut,
som kommer ihåg alla repliker i mina favoritfilmer
och tar varje chans att slänga ur mig ett citat,
och jag tar mina studier på allvar utan att bli en besserwisser.

Jag är en sån där tjej som gråter till romantiska filmer
som skriver dagbok,
som älskar att gå på café och skvallra,
och jag tycker att ett par nya skor måste vara en gåva från Gud.

Men jag är också en sån där tjej
som rapar när jag har ätit,
som älskar att gå på fotboll,
och jag har nog fler killkompisar än de flesta,
för de är inte så komplicerade.

Jag är en sån där som har hett temperament,
som hade stått i regnet och skrikit på dig för att du glömt nyckeln,
och blivit galen för att du inte ringt när du sa att du skulle.

Jag är en sån där som är stolt över att jag är förlåtande,
som älskar med hela min själ,
som har lätt för att sakna,
och jag blir förälskad lika snabbt som en fjortonåring.

Jag är en sån som inte alltid tänker efter innan jag talar,
och jag kan nog vara rätt gåpåig ibland.
För jag är en sån som inte är perfekt.

Men jag tror ändå att du tyckt om mig om du känt mig.

/Av mig 061231
(Originaltexten återfinns på http://www.poeter.se/viewText.php?textId=325394)