onsdag 31 oktober 2007

Sleep tight my love... You'll be in my heart, always.

Jag undrar om jag någonsin kommer att läka, just nu är mitt hjärta 1 millimeter stort med en 0.5 millimeters nål körd rakt igenom... det känns så i alla fall..

Min hund, min bästa vän, min följeslagare, min älskling... jag kan inte komma ihåg hur livet var innan du fanns, jag är inte alls sugen på att ta reda på hur det kommer vara utan dig...

Jag hoppas att du vet att vi alltid har älskat dig, mer än du kanske anat. Vi älskar dig fortfarande, det kommer vi alltid att göra.

Det känns som att jag ska be om ursäkt, kanske borde jag säga varsågod, du mådde inte bra, jag vet det... varför är det då så svårt?

Hur fan ska jag lyckas fylla det här tomrummet? Hur ska man orka gå upp på morgonen?
Allt känns så opassande...

Jag önskar att vi aldrig åkt, jag önskar att du låg här nedanför mig och gnällde för att du ville ha resterna av min Daim-glass... jag hoppas att det känns bättre om några dar, för just nu är allt bara svart....

Lova att du finns där ute någonstans, jag måste tro att du inte bara försvunnit... vi ville ju bara att du skulle slippa ha ont.

Det var dags nu, och vi gjorde det bara för att vi älskar dig.

Förlåt.

Oh baby, baby. Liten Ola är här :)

Ola kom hit, han är söt, som vanligt :) Han gnäller lite, han har gett blod idag. Stort bandage på armen fick han, för ett litet nålstick.

Mes.

The Queen of Grammar has retired.

När jag har pluggat svensk grammatik gjorde vi nästan exakt det vi gör nu, ni vet allt det vanliga, satsdelar, räknebara vs. oräknebara substantiv, oregelbundna verb o.s.v. Då rockade jag grammatiken! Jag var grammatikens... ja, nån känd rockartist, Gene Simmons? I alla fall så undrar jag varför det 5 år senare helt plötsligt har blivit svårt för mig. Okej det är på engelska men det borde inte göra det svårare, det är ju ungefär samma struktur på allting och språket är ju inte så svårt.

Jag förstår det bara inte... varken grammatiken eller varför jag inte förstår den.

Förslag?

(Eller hjälp, hjälp uppskattas!!)

tisdag 30 oktober 2007

Inga nålar i halsen här :)

Jag var på sjukhuset idag, helt inställd på att de skulle göra en biopsi på mig, alltså att jag skulle få en nål instucken i sköldkörteln. Det blev dock inte av och det tackar jag min lyckliga stjärna för. De gjorde ultraljud på sköldkörteln som vanligt och kom fram till att de inte tänkte sticka bara för stickandets skull när de inte riktigt vad det var de letade efter. (Knölar tänkte jag men jag klagar inte, jag slapp nålen!)

Sen gick jag och belönade mig själv... köpte två par nya skor :) Nu har jag alltför lite pengar kvar på kontot (mycket mindre än jag trodde att jag hade) så jag lider av en hel del ångest för tillfället. Får promenera bort den, ska möta Kajsa om ungefär en timme och ta en promenad. Så otroligt skönt att äntligen ha en kompis som bor i Lund så att man inte behöver åka till Malmö eller en byhåla någonstans för att träffa någon man känner.

Dags att renskriva lite historia, hade sista föreläsningen idag. Tenta den 10 november så nu ska det verkligen råpluggas historia samtidigt som man ska lyckas hänga med i de andra delkurserna.

I'll manage :)

Take care.

måndag 29 oktober 2007

Lilla Milo!

Ja, nu har Saras (Zebbes sambo) lilla Chiuaua Milo verkligen börjat bli en del av familjen för oss också. Han kommer hit och hälsar på ibland och man märker att han börjar känna sig lite van vid oss.

Det härligaste är att se hur otroligt mycket han trivs med Sara och Zebbe. När jag har passat honom så har han blivit helt tokig så fort de kommit. Det är kärlek :) Här får ni se hur söt Superlicious In your Face Milo är!



(Visst ser han ut lite som Yoda i Star Wars med de öronen? =p)

Shopping så här på måndagkvällen.

Ibland är det mysigt att gå och shoppa i den trista vardagen :) Inte den roligaste shoppingen kanske men i alla fall lyckades jag hitta ett par jeans som passade mig (helt otroligt!). Passade på att köpa en kofta också eftersom att jag nästan inte har ett enda plagg jag kan ha över mina linnen och t-shirts. Välbehövligt alltså. Strumpor är alltid bra att ha, nu blev det knästrumpor :)

Mysigt med nya kläder... vill dock inte in och titta på min bank riktigt än... :S

Hoppas att ni mår bra i höstmörkret!
Kram




Inspelning av "ståupp"!

Jag fick precis ett telefonsamtal från en Gunilla. Aldrig trodde jag väl att den här dagen skulle börja så bra.

- Jag såg här att du ville ha biljetter till studioinspelningen av Thomas Järvhedens program, jag har biljetter till inspelningen på torsdag kl 17.15, kan du då?

Hell yeah! Fick två biljetter, kan inte mamma så ringer jag min kära bror. Gunilla är för tillfället min favoritmänniska :)

Så har man något att se fram emot igen :)

Funderar på att sticka till MACK den 8/11 också och se Tobias Persson med min bror. Har aldrig sett honom live. Kan bara promota hans blogg lite mer, http://tobiaspersson.blogspot.com/ den är riktigt bra!

söndag 28 oktober 2007

Dags för en löjlig säsong.

2007 var året då vi äntligen skulle komma igen och ta det där guldet. Tre års väntan var ju ingenting i jämförelse med femton år dessförinnan, men nu var det ändå dags igen. Tråkigt nog ville inte tabellen riktigt gå vår väg. Eller, egentligen var det ju fotbollen som inte ville gå vår väg.

Nu blickar jag tillbaka på matchen närmst i tiden, (1-2 mot Elfsborg hemma) och inser att jag känner... jaha. Det var ju egentligen bara en match vi spelade av ren plikt. Jo, vi hade kunnat komma sexa, men jag tvivlar på att något hade känts bättre då. Enda aspekten man kan räkna in där är väl poängen till maratontabellen, men den tänker jag inte så mycket på just nu. Jag tänker på vad som gått fel, fast det är inte lönt för om inte spelarna vet så hur ska jag kunna?

Jag undrar vilka spelare som åker utomlands nästa säsong, jag undrar vem vi värvar, jag undrar vad Roland ska göra med laget som inte Sören lyckats med. Framförallt så undrar jag om en del supportrar faktiskt kan köpa "tålamod" och "långsiktighet", två ord som man hört nämnas en del sedan värvningen av Roland Nilsson som ny tränare. För det är ju som Anders Andersson säger, "spelar man i Malmö spelar man alltid för guld". Hata att förlora, älska att vinna.
Kan vi verkligen anamma det här långsiktiga målet? Jo.. jag kan nog, kan de lova mig underbart spel på den nya arenan 2009 så kan jag nog tåla en hel del uppbyggnad under 2008. Frågan är bara; Hur ska de kunna lova mig det? Det går ju inte.

Nej jag ska spendera min Silly Season med att läsa löjliga rykten, få abstinens och läsa alla möjliga rapporter och texter som jag kommer över. Sen på försäsongen så kommer jag stå där på Heleneholm i 5 minusgrader och frysa och tänka att "det här, det här blir bra".

Jag tänker spendera hela nästa allsvenska säsong med att älska mitt lag utan gränser, hur det än går i tabellen. Jag kommer studera laguppställningar, poäng och spelschema med ett frö av hopp i mig. Jag kommer bli besviken och arg när vi förlorar, jag kommer bli euforisk och lycklig när vi vinner, men oavsett vad, så kommer jag att fortsätta älska mitt lag... utan gränser.

Jag vill passa på att tacka Sören. (Inte som de som häcklade honom på Malmö stadion idag). Jag vill tacka honom för att han trodde på Malmö FF genom att komma hit. Jag vill tacka honom för att han har gjort sitt bästa. Jag vill beklaga att det inte gick hans väg och jag vill önska honom all möjlig lycka i framtiden.

Så här är jag som fotbollssupporter, jag undrar bara, hur är du?

Nästan vackra.

Min kropp är inte längre vad den var,
mitt ansikte har verkligen sett bättre dar.
Och vill du idka hor
kom närmre den är mindre än du tror.

Brister har jag av en sådan sort,
att de blir svårare att få bort.
En sliten liten man,
som stapplar vägen fram så gott han kan.

Huden flagnar håret faller av,
ryggen går i strejk och börjar ställa krav.
Om valkar är din grej,
kan du hålla fast i handtagen hos mig.

För ser du jag är inte särskilt snygg,
och du är likadan.
Och fulare lär vi väl också bli,
men vi är nästan vackra
om man kisar litegrann.
Och om du överser med mig,
ska jag överse med dig.

Kom blunda med mig.

/En del av Jonas Gardells låt Nästan vackra

Jonas Gardell

Det är svårt det här, att skriva om Gardell. Jag känner inte att det är möjligt att göra honom rättvisa.

Jag kan bara berätta hur underbart det var att se honom igår. Hans glädje, hans energi, hans psykotiska idéer som man inte kan låta bli att älska. "Tilt" - varningen i flipperspel hade förvandlats till en "hinkvarning" som dök upp när han tyckte att publiken var seg, då kom det en satans massa vatten. Alla på första bänk fick vars ett regnskydd ;)

Ni skulle sett när han kom ut i tajta jeans, glittrande skärp, skjorta och cowboyhatt. Han var så snygg :)

Jag älskade uttrycket i hans ansikte när en i publiken sa att "har du sitt malmö, har du sitt varden" är lite av en Malmö-slogan. Han såg så paff ut, inte kunde han släppa det riktigt heller. Det återkom hela tiden i resten av showen sen :)

Jag hade glömt att ta på mig min Gardell-sköld igår. Det är både på gott och på ont faktiskt. Man tar åt sig av allt han säger så mycket mer, men det resulterade ju självklart också i att jag grät så att jag bokstavligen talat satt och hulkade. Fast det är ju ganska skönt ibland.

Som sagt, det är så svårt det här. Alla som inte "känner" Gardell förstår inte vad jag menar med att jag behöver en Gardell-sköld, alla som inte känner mig vet inte vilken roll hans verk har spelat i mitt liv. Ingen utom mamma förstår nog hur viktig han är för mig. Det finns inte många på den här planeten som jag beundrar så mycket som honom. Hans styrka, självinsikt och mångsidighet.

Det är knappt lönt att skriva mer, för som sagt, det är omöjligt att göra honom rättvisa så här, i en text på en meningslös blogg. Ni får upptäcka honom själva.

Ta hand om er.
Tack för att jag får vara tillfällig gäst i era liv, tack för att vissa av er är mina skyddsänglar, tack för att jag får vara en skyddsängel till vissa av er.
Ni är allt mina vänner, jag älskar er.

Kram.

lördag 27 oktober 2007

Gardell.

ÄLSKA ÄLSKA ÄLSKA!! <3

Nu är jag trött, har lite svårt för att vara konstruktiv, ska försöka återkomma imorgon och skriva något bättre om showen :)

Sov gott :)

- Ta av mig kläderna och jag är en kiwi.
- Knusslig får inte knulla.
- Tjejer, jag säger detta en gång; män är inte kinderägg!

"Jag är här nu, jag vill börja, vill ni börja? Får jag lov att vara en tillfällig gäst i ert liv?"

Ål, skål, rohypnol, vi vill se ett segermål!

Vilken underbar kväll!

Showen var helt fantastisk, så otroligt mycket duktiga unga komiker det finns. Jag undrar bara hur bra de kommer vara när de är i 35-40 årsåldern. Om de är så här bra nu så kommer de ju vara helt otroliga i den åldern om de fortsätter utvecklas!

Det enda störiga var när en ung kille som heter David körde sitt set så var det ett skämt (som jag personligen garvade sjukt mycket åt) som inte uppskattades av en skånsk fyllegubbe och han tog sig friheten att skrika;
- Fy fan vad dåligt!
Helt otroligt nog lyckades den stackars komikern fortsätta som inget hänt och göra klart sitt set med bravur.
Sen kom Janne Westerlund ut på scen och sa ett par väl valda ord till idioten som skrek. Det lät ungefär så här;
- Du kan häckla mig precis hur mycket du vill, jag kan ta det, men ge fan i våra unga komiker. Tycker du inte om det så är dörren där. (Så pekade han på dörren såklart.)

Killen/gubben blev utslängd sen men en del av hans entourage stannade kvar och satte sig bredvid Frida och började tafsa på henne, inte skoj!

I alla fall, back to the positive aspects of the night!

Sen kom det en komiker som heter Niklas Christoffer (http://www.showen.se/) och han var helt sanslöst bra. Jag hade aldrig hört talas om honom heller men Gud vad jag gillade honom! :)
- Jag är homofob, det skulle ni också varit om ni hade träffat mina före detta pojkvänner!

Petra Mede var sjukt bra, precis som jag hade förväntat mig och Björn Gustavsson hade med sig den största delen av kvinnorna i publiken, det märktes mest i ett av hans skämt.
- Min flickvän kom hem häromdagen (massa burop och besvikna utrop från publiken).. ehh, okej, mitt ex kom hem häromdagen (alla jublar) och sa att hon ville göra slut. Jag smekte henne på kinden och sen kom jag på den perfekta meningen som skulle stoppa det. 'Det gör du så fan heller!' Så nu är allt bra igen!

Det är ju inte hälften så kul nu när jag säger det men vi skrattade så att vi inte fick luft, det var sjukt.

Jag måste nog säga att Soran Ismail imponerade oerhört på mig. Vilken skön kille, han är så kritisk mot allting!
- Jag hatar dumma människor!
Och
- Barn är fan dumma i huvudet!
- Sassa, brassa, mandelmassa, vad fan är det? Jag kan också rimma; Ål, skål, rohypnol, vi vill se ett segermål!


Efter det blev det nattklubb och en massa roliga händelser under kvällen :)
Özz Nujen har pussat mig på båda kinderna, jag ska aldrig tvätta ansiktet igen! (Typ =p)
- Är du djurvän?

Ikväll blir det Gardell på konserthuset, uuuunderbart :D

fredag 26 oktober 2007

Cat Stevens.

Jag vill inte gå till skolan idag.

Jag vill sitta här och göra exakt det jag gör nu.
Förlåt Mimmi för att jag inte har tagit till mig det du sagt innan,
om Cat Stevens.
Underbara, underbara man.

Det är alltid lika roligt när man hittar musik, oförstörd för ens egna öron, som man tycker om :)

Längtar efter mina töser! Ska bli så roligt ikväll :D

torsdag 25 oktober 2007

Diktdags.

En dikt jag skrev i somras.
Hade väl inget bättre att säga här just nu. Jag vet inte ens om jag har lagt upp denna tidigare.

Att våga riskera en vänskap

Det finns inget vackrare än när du ler,
och jag kommer på mig själv
med att betrakta dig i smyg.

Jag älskar att höra ditt skratt,
och det betyder allt
att få göra dig glad.

Du är så söt när du sover,
och jag kan spendera min natt
med att titta på dig.

Du är en underbar vän,
och du misslyckas aldrig
med att få mig att skratta.

De hårda ord du säger,
skär djupare sår i mitt hjärta
än någon annans.

Och det är inte förrän nu jag har insett,
att jag vill hålla om dig
varje minut av varje dag.

Jag önskar att jag hade modet,
att berätta för dig
att jag önskar att du och jag var vi.

Fast jag vet att jag aldrig,
kommer riskera
vänskapen vi har byggt upp.

Så är det ändå dig jag drömmer om.

/Zabina 070723
(Originaltexten återfinns på http://www.poeter.se/viewText.php?textId=449862)

Nervositet.

Nervositeten, jobbig, tärande. Känslan, tillsammans med ångest och saknad, som jag önskar att jag kunde kontrollera...

Nu ska jag återigen ge mig in i Doris Lessings inte så underbara vokabulär...

Ta hand om er.
Kram

onsdag 24 oktober 2007

Bäst!

Jag kommer nog ha världens bästa helg!
På fredag kommer Veberödstjejerna (förutom Mimmi.. ja och Mille som är i Australien) hit till mig så gör vi oss i ordning och dricker lite vin och snackar. Sedan åker vi in till Slagthuset för att titta på Sthlm Live-turnén. Björn Gustavsson och Petra Mede är två av komikerna (awesome!), sen blir det utgång.

På lördag får jag en lugn dag med en del plugg och Milo-passande, sen gör jag mig i ordning och åker in till Malmö en gång till för att se Jonas Gardell (!) på konserthuset med mamma. Nu är det nästan 3 år sedan sist så det ska bli riktigt roligt. Om inte mamma och jag sätter oss någonstans och dricker vin sen eller om det händer något annat trevligt i Malmö så sticker jag nog till Lund och går ut med några kursare.

På söndag kommer jag nog sova rätt mycket ;)

Nu vill jag att det ska vara fredag klockan 17 ungefär!

Ledig imorgon :D

måndag 22 oktober 2007

The Kingdom

Igår var jag på bio och såg The Kingdom. Den utger sig för att vara en krigsfilm, och det kan man väl säga på ett sätt, men det är mer en konfliktfilm. Den handlar om konflikterna i Saudi-Arabien mellan de som stöttar samarbetet med USA och de som anser att Amerikaner är smutsiga och otrogna och inte har någon rätt att vara i muslimernas land.

Ett terrorattentat på en hel del Amerikaner i Saudi-Arabien gör att ett FBI team med kriminaltekniker ser till att få åka dit och hjälpa till att ta reda på vem som legat bakom det.

Innan filmen började så sa jag till Jonas att jag kunde slå vad om att filmen skulle vara enormt Amerikaförskönande. Jovisst, den hade såklart sett annorlunda ut om en Saudier hade skrivit manuset, men den framställde ändå inte Saudier som barbarer eller galna, inte alla i alla fall.

Det var mer en "såhär borde man inte göra för våld föder våld"-film.

Jag rekommenderar alla att se den, jag älskade den.

Jamie Foxx och Jennifer Garner är två av huvudrollsinnehavarna.

fredag 19 oktober 2007

Tenta

Jag fick G på fonetiken!!! :D Nu är det så här att jag VET att man kan få VG också men... OCH?! Jag klarade det :D:D:D:D Wohoooo!! :D

tisdag 16 oktober 2007

Harry Bosch

Det finns en serie böcker om mordutredaren Harry Bosch, skrivna av Michael Connelly. 13 stycken är skrivna, 11 stycken finns på svenska, jag är nu inne på den 12e, Echo Park. Det ska väl tilläggas att jag har läst dem under loppet av ett par år parallellt med min kära mamma. Nu har jag köpt bok 12 och 13 på engelska. Det känns som något som är bra att göra, börja läsa allt jag kan på engelska under tiden som jag pluggar just engelska.

I alla fall så är det enormt bra böcker, Connelly har en enorm förmåga att fånga läsaren och slänga oerhört oväntande händelser i ansiktet på en så att ens föreställning om olika karaktärer ställs helt upp och ned. Tycker man om deckare rekommenderar jag Connellys böcker varmt. Han har även skrivet en del fristående böcker, nu senast Lincoln Lawyer och min favorit The Poet, som är något äldre.

Jag har i vilket fall som helst en tendens att bli kär i folk i tv-serier, filmer o.s.v. och redan efter en Harry Bosch bok var jag dödskär i denna medelålders man med en hel del aggressivitetsproblem, en jobbig barndom och en kärlek för sitt yrke mer än något annat. Ändamålet helgar medlen är formodligen hans motto. Det är helt enkelt en amerikansk version av Gunvald Larsson i Beck :)

Det är kanske märkligt men jag är en ganska märklig människa. Alla skrattar gott åt att jag var väldigt kär i b.la. Gunde Svan och Harald Treutiger när jag var liten :)

I vilket fall som helst, läs gärna böckerna som börjar serien med boken Svart eko, som enligt mig också är den mest spännande av alla!

söndag 14 oktober 2007

Bakfnatt.

Igår fick jag ett akut behov av att baka (jag har sådan perioder av någon konstig anledning), ganska roligt med tanke på att matlagning är inte min starka sida och jag tycker att det är ganska tråkigt, men jag älskar att baka.

I alla fall så gjorde jag en sats på 15 muffins, enorma sockerkaksmuffins med jordgubbar, choklad (både vanligt och daim) och äpplen. Inte allt på samma gång i alla muffins, men där fanns någon som var blandad. Eftersom att jag försöker att inte inta för mycket kalorier så åt jag en och sedan betraktade jag min familj äta. Gav självklart till Zebbe och Sara också.

Imorse tänkte jag att det måste ju finnas någon form av nyttigare muffins så jag rådslog med min muffinsbok (japp, jag har en sådan, muffins är grymt underskattat) och hittade ett recept på magra äpplemuffins. Jag gjorde en sats sådana också, det blev nog 25 stycken, fast de var små. Det enda nyttiga var egentligen att där inte var något fett i dem, de var dock väldigt goda.

Ska ni baka och inte är rädda för kalorier så rekommenderar jag att ni gör amerikanska jättemuffins med chokladbitar och glasyr om man vill. De är enormt goda. Annars kan man göra vanliga muffins och exprimentera genom att lägga i olika saker som jordgubbar, choklad o.s.v. Blåbär och andra frukter fungerar nog också. Mitt nästa projekt blir att baka müslimuffins som jag tror kan bli grymt bra.

Ett tips, använder ni mjölk när ni bakar muffins, ersätt det med naturell yoghurt, vill ni att de ska bli nyttigare, använd kokande vatten istället för smält margarin.

Det här blev ett långt inlägg om absolut ingenting egentligen, nu ska jag äta lite äpplemuffins och skriva :)

Kram på er.

lördag 13 oktober 2007

För att du är du.

Du bekräftar inte mig
så fort jag desperat söker det,

och du ringer aldrig mig
bara för att se så att jag har det bra,

Det handlar inte om att du skulle ljuga
för att få mig att må bra,

du är snarare brutalt ärlig
för det är bara så du är,

Du går inte över stock och sten
för att få se mig en liten stund,

och aldrig säger du att du saknar mig
eller att du uppskattar min vänskap,

Ändå är det allt det
som gör dig så bra,

Du daltar inte med mina känslor
det gör mig starkare,

Du lyssnar på mig men ger sällan råd
det gör mig självständig,

Du får mig att skratta i tid och otid
med din vassa ironi och din ärlighet,

men framförallt så är det något med dig
som gör att det känns som att jag får luft,

och kan andas
i ett hav av smärta.

/Zabina 070824
(Originaltexten återfinns på http://www.poeter.se/viewText.php?textId=472343)

Papaya.

Igår blev det restaurangbesök med tjejerna, fast Mimmi dök tyvärr inte upp :(
Papaya heter stället, riktigt mysigt, kanske lite för romantiskt för oss som satt o spydde galla över alla söta par ;) ryggbiffen var i alla fall väldigt god även om det inte riktigt var medium, mer åt rare-hållet. Hellre det än en skosula i alla fall. Syndade och åt bernaiesås också :)

Tack Håkan, för att du ställer upp och stillar min ångest!

Idag ska jag plugga ordkunskap och dejta Harry Bosch lite mer hade jag tänkt. Ikväll blir det en dålig film och sova tidigt tror jag. Är trött hela tiden, helt utan förklaring.

Nu vet jag i alla fall att jag börjar jobba 09.00 den 1 november, introduktionsdag. Riktigt spännande. Missar dock en föreläsning men mina vänliga kursare kan säkert hålla mig up-to-date :)

Nu ska jag plita ihop lite frågor till Håkan och sen ska jag ta tag i det artikelskrivandet pronto!

- Vet du att de har kommit på vem som sköt Palme?
- Va? Nej det har de inte.
- Jodå, det står på hans gravsten, 'sköts av kyrkorådet'


Grannen i Beck är ju bäst :D

fredag 12 oktober 2007

Helg.

Ja, så var det helg igen.
Skönt.
Jobbigt.

Skönt för det betyder att jag kan få vila hur mycket jag vill,
jobbigt för att det betyder precis motsatsen.

Jag måste vara klar med en text till support på måndag men har fortfarande inte fått tag i en lämplig kille att prata med. Den kommer handla om tjejer i support och jag vill gärna ha med en kille som varit med i alla fall från mitten av 90-talet, jag kan t.o.m sträcka mig till nån som gick med -00. Någon bara!

Hjälp mig!

Jag har förresten blivit tokig i te, kaffet har sjunkit undan och ligger någonstans bak i hjärnan, jag kan bara tänka på te!
Någon som har några teorier om varför?

Jag tror att jag bara har läst för mycket engelsk skönlitteratur... ;)

Hoppas att ni alla får en skön helg i alla fall.

Kram

tisdag 9 oktober 2007

Gardell.

Saxat från Jonas Gardells dagbok (http://www.jonasgardell.com/)

Ensam bonde söker.
Ensam mamma söker.
Så många som söker.
Maud söker sig själv.
Men hittar bara sin assistent.
Axel eller Alex eller vad han hette söker förlåtelse för att han var elak. Jag kommer inte ihåg vilket han hette. Han känns såååå mycket förrgår om ni frågar mig.
Carola söker sina tänder.
Sven-Erik söker sin gitarr.
En mor söker sin son som polisen tog i Burma.
Hittar aldrig vad hon söker.

Fredrik och Filip äter människokött.
Vad är det för märkvärdigt med det?
Vi har väl alltid ätit varandra, vi människor?
Har vi inte det?
Utom Carola.
Hon har lite svårt att tugga utan tänderna.
Det måste man förstå.

Inlägget var lite längre, en inledande del också.
Mannen är ett geni.

Nu ska jag återgå till mina litterära referenser (det är väl sådär :P)

måndag 8 oktober 2007

Zlatan

- Om jag kommer hem så är det Malmö som gäller

Är detta verkligen något man ska våga tro på?

F.ö, jävla bra dag :)

söndag 7 oktober 2007

Gårdagen.

Tentan gick bra, tror jag. Det kändes bra i alla fall, jag brukar aldrig vara säker men får jag inte godkänt så blir jag faktiskt lite förvånad. (peppar,peppar)

Efter tentan stack jag hem och tittade på matchen - skitmatch.

Mötte upp ett par glada pojkar vid Vildanden och promenerade till Kobjer och Sarah för att sätta igång festligheterna på riktigt.
Det blev en riktigt trevlig kväll med utgång på Sydskånska och promenad hem från stan (kallt!)

Ett litet samtal mellan mig och Johan (en i min grupp) på kvällen:

Jag

- Hann du se matchen idag?

Johan

- Ja jag var på stadion

Jag

- Hur i hela friden hann du det?! Gjorde du inte tentan?

Johan

- Nä, jag hade ändå inte pluggat så jag tänkte att jag ser matchen istället

Jag

- Du är sjuk.


Jag har huvudvärk och längtar efter mamma, hatar när hon jobbar på söndagar (ja jag är en riktig liten morsgris). Så jobbigt att man inte kan skvallra en massa direkt när man vaknar.

Nu ska jag göra mer kaffe och lägga mig och glo på Scrubs faktiskt. Är så trött!


- Men hallå! Kommer du ihåg hur full du var eller?! Eller vänta...... det var ju jag!

lördag 6 oktober 2007

Första tentan!

Klockan 14.00 hoppas jag att ni håller tummarna då min första tenta går av stapeln. Fonetik och uttal står på schemat och jag har suttit med näsan i böckerna hela morgonen för att se om jag har missat något, om jag verkligen kan allt. Jag går inte på den där gamla "kan jag inte det nu så kan jag det aldrig". Skitsnack, kan jag det inte nu så kan jag lära mig det på en kvart, hur svårt kan det vara? Detaljerna behöver ju bara sitta i huvudet fram till 16.00 då jag förhoppningsvis är hemma och tittar på MFF-Göteborg.

Ibland undrar man hur de planerar på universitetet. De kan ju inte lägga en tenta samma dag och nästan samma tid som MFF spelar match, jag förstår det inte, men jag får väl ge schemaläggaren MFF:s spelschema nästa säsong helt enkelt :)

Intressant med Gabriel på mittfältet idag måste jag säga. Han spelade bra förra matchen men där finns ju en viss skillnad på vänsterback och mittfältare. Vi får se, vi får se.

Förresten, en glädjande nyhet, den underbara Hallänningen Tobias Persson har börjat blogga, äntligen! Besök hans blogg: http://tobiaspersson.blogspot.com/

Snälla håll tummarna för mig, det kan jag nog behöva!

tisdag 2 oktober 2007

30 hp VT-2008

Jag har inte ens skrivit min första tenta än och ändå har jag redan anmält mig till fortsättningskursen i engelska till våren. Sista anmälningsdagen var den femtonde så det var lika bra.

De har däremot fått fel på studera.nu, det står att kursen är på halvfart men det är ändå 30 hp. Vi har fått information om detta och blivit försäkrade om att kursen är på helfart, frågan är bara om CSN har fått den informationen.
Cross my fingers.

Nu ska jag skriva lite på min uppsats sen ska jag gå med Ola till Nova och hjälpa honom att köpa kläder till VM i Japan, inte lång tid kvar nu innan han åker :)

måndag 1 oktober 2007

Response paper.

Sitter och skriver en uppsats till litteraturen. Jag vet inte... hur det känns alltså. När jag gick på högstadiet och ibland till och med på gymnasiet så kunde mina lärare bli imponerade av mina uppsatser. Det säger jag inte för att vara självgod, det är faktiskt sant. Särskilt på högstadiet och speciellt min svensklärare, kunde säga att jag skrev som en människa med mycket livserfarenhet, att jag använde mitt språk skickligt och att det var en fröjd att läsa mina texter.

På gymnasiet skrev jag en text som jag blev nöjd med, det var en sex sidor lång analys av Sleepy Hollow, min svensklärare sa att det enda hon kunde kritisera var källförteckningen, och det är ju positivt.

Men nu... nu, det går inte. Jag kan inte. Orden kommer inte fram som jag vill, jag pausar två gånger i minuten. Orden rinner inte ur mig som de brukar. Allt jag får på pränt låter omoget och alltför enkelt för en universitetsuppsats. Det är hackigt och osäkert, det är tråkigt och ooriginellt.

Ordinärt helt enkelt.

Vad hände?