Journalister får inte rapportera utanför Irans gränser, Iranska representanter på Brittiska ambassaden i Teheran har blivit tillfångatagna för att de tydligen spelat stor roll i "oroligheterna" där och BBC rapporterar lite för mycket enligt den Iranska regeringen. Allt är USAs fel, och nu även Englands. Hata väst, hata demokrati. Valfusk viftas bort "vi kan räkna om 10 procent av rösterna". Det är 2009 och det finns fortfarande ställen som inte ens kan ha ett ordentligt demokratiskt val, (Bush, anyone?).

Det är fan inte okej.

Many times I thought of cutting out but my heart didn't buy it.

Jag har en konstig vana. Jag samlar på små betydelselösa saker; drinkpinnar, servetter någon har skrivit på, biljetter till konserter etc. Jag sätter in allt i ett fotoalbum och skriver vad varje sak är. Det är en massa skräp, för alla utom mig.

Igår satte jag in alla saker från USA i mitt lilla album. Idag skrev jag i det. Jag hade bland annat sparat biljetten till när jag var med Matt och Rachel på förintelsemuseumet i DC min näst sista dag i stan. Detta låter väl absurt men det var en av mina bästa dagar i USA. Jag, Rachel och Matt åt frukost tillsammans, gjorde oss iordning och begav oss ner till stan. Vi var alla lite småhungriga men vi tänkte att vi kunde äta efter att vi varit på museumet. Det var inte en bra idé. När vi kom ut från museumet igen var vi inte bara deprimerade, vi var skithungriga. Så vi jagade, jag kunde tänka mig att äta varsomhelst men de ville hitta en fin restaurang. "My last supper" som de kallade det (det var inte så morbidt som det låter). Vi hittade till slut ett ställe, som jag inte kommer ihåg namnet på, men vi hade så oerhört roligt. Jag åt den största hamburgaren jag någonsin ätit, god var den också. Matt ville ha en "bag o'doghnuts" och skyllde det på Rachel inför servitören. Den dispyten diskuterades långt efter att vi lämnat restuarangen.

När vi kom tillbaka till Tenleytown köpte vi vin till ett helt kompani innan vi begav oss hem, hem i detta fallet var Rachels hus. Vi satt ute hela kvällen, drack, pratade och hade så sanslöst roligt. Det var en sådan kväll som inte går att förklara, känslan av den kvällen... den var helt fantastisk, och vemodig på samma gång. Det var sista gången vi var så tillsammans. Förhoppningsvis kommer jag få ha en sån kväll med dem igen någon gång. Den var ovärderlig.

Jag saknar dem, så mycket. De (+ Tijmen) blev mina två bästa vänner i USA och två människor jag verkligen kommer hålla kontakt med länge, länge.

Skype med Matt snart. Underbart.
Han får alltid mig att må så bra.

Barapapapapapabapapapa.

Det är inte lätt när det är svårt...

Om en och en halv vecka åker jag till Norrköping. Eller ja, Mjölby rättare sagt. Ska bo hos Emma ett par dagar innan det är dags för Sportscamp. Jag ser fram emot det så oerhört mycket. Det är skönt att vara hemma, helt klart. Men med tom plånbok och inget jobb så är 2 veckor av skrikande ungar, massa promenerande, ton av ansvar, galna nätter, fantastiska människor och återseende med riktigt goda vänner rena himmelriket. Det finns så många jag saknar som jag kommer få umgås med 1-2 veckor i sträck. Det är fan priceless.

Snart blir det långpromenad med Wilmer. Hoppas att jag kan gå bort den fruktansvärda träningsvärken jag har i mina ben.

Midsommar var fantastiskt förresten, riktigt bra dag/kväll/natt/morgon/ förmiddag :)

Ta hand om er.

I haven't been there for the longest time.

Fick en komplimang för min engelska av Bill Maher... i min värld är det fan stort.

Lilla Emma Neman, som inte är så liten längre, tar studenten idag och jag förundras återigen över hur snabbt tiden går. Man är fan medelålders snart. Det finns så mycket man vill göra men inte vågar, har råd eller tid till, och jag undrar hur mycket jag kommer ångra att jag aldrig gjorde när det väl är för sent.

Time will tell.

Nu: Nova med Kattis. Hoppas att jag kan få köpa ny kamera trots att jag inte hittar originalkvittot på den jag pajade, ska även försöka hitta en studentpresent till lilla Ems.

Puss på er.

Obla-di, obla-da, life goes on bro.

Jag älskar Sverige <3


Samma dag jag kom hem - best nap EVVAH! :)

Precis när jag kommit hem, återseende med min vovve <3

I någons anda.

Igår var en magisk kväll. En historisk kväll, precis som det siktats på. Det var "I någons anda" kvällen i tangopalatsets källare, en specialarkväll arrangerad av the one and only klubbvärdar Marcus och Fritte. Kvällen gick ut på att komikerna skulle göra pastischer på varandra (inte parodier, det var väldigt viktigt) med helt nyskrivet material, parafras istället för plagiat. Fritte hade något helt diagram om det där, "P4 Matris" kallade han det. I vilket fall som helst så var det en hyllning av varandras unika stilar. Så startfältet var:

- Kringlan Svensson som Kalle Lind
- Jesper Rönndahl som Kringlan Svensson
- Freja Hallberg som Jesper Rönndahl
- Marcus Johansson som Freja Hallberg
- Nils Lind som Marcus Johansson
- (Cecilia Rahmstedt skulle kört som Nils Lind men hon blev tyvärr sjuk!)
- Erik Börén som Cecilia Rahmstedt
- Fritte Fritzon som Erik Börén
- Tomas Högblom som Fritte Fritzon
- Kalle Lind som Tomas Högblom

och sedan var circeln sluten :)

Jag var så imponerad av alla komikerna. Hur fantastiskt bra de är på att plocka upp nyanserna i varandras olika stilar och skriva skämt som verkligen hade passat personen som de föreställde. Det var verkligen hög kvalité på många skämt också (Marcus, speciellt dina skämt var Frejiga OCH bra!) och det är kul att se att de lagt ner tanke och tid på sina framträdande.

När Nils kom ut som Marcus höll jag och Kattis på att kissa ner oss så mycket vi skrattade. Kontrasten mellan Nils och Marcus var så tydlig och Nils hade verkligen lyckats få in Marcus scenpersonlighet, kontrasten blev tydligare när Nils "gick ur rollen" i en minut och pratade som sig själv.

Fritte hyllade Eriks dansande (iklädd smoking överdel, ingen kavaj dock).
Kalle hade fått in Tomas sätt att babbla en historia och hålla mikrofonen på ett väldigt speciellt sätt.
Tomas lyckades få in Frittes energi, värme och publikkärlek.
Jesper använde sig av Kringlans akademiska språk och melodi (och hans namn faktiskt!), och lät bli sin vanligtvis så typiska scenpersona.
Freja hade hittat Jespers manér och gjorde honom uppmärksam på gester han inte själv visste att han gjorde.
Erik kom in med ett rödvinsglas och påpekade att han var genusvetare och feminist. Ett par skämt om hans "partner" fick hänga på också.
Kringlan använde sig av Kalles tendens att prata om smala lite småobskyra ämnen och lyckades verkligen med det.
Ovanpå detta så var alla faktiskt jätteroliga!

Kvällen hade förmodligen inte varit lika rolig om man inte har någon koll på de olika komikerna, men det var inte direkt ett problem för mig och Kattis ;) Vi kom fram till att allting blev dubbelt så roligt för det var en komiker vi tyckte om som imiterade en annan komiker vi tyckte om. Om inte det blev för förvirrat?

Annan skoj sak, Simon var där och tittade :D Har inte träffat honom på jättelänge och jag blir alltid så glad när jag ser honom. Han är som en liten sol!

Summa summarum, sjukt bra kväll. Tack så jättemycket Marcus och Fritte för att ni gör mitt liv lite roligare!