New Rules w/ Bill Maher.

"If Thomas Jefferson ever heard this crap he'd be spinning in his slave!"

"Just like when I make a George Bush joke, it's not a swipe at all retarded people!"

"This is where I make my babies at!"

I've been royally screwed!

Imorse väckte Kattis mig och frågade om jag inte kunde komma in och jobba, 2 stycken i teamet var sjuka och 3 av oss lediga. Eftersom att jag är så fruktansvärt snäll så sa jag självklart ja och tog mig in till Malmö.

Med facit i hand var det en dum idé.

Av någon anledning svarade jag i telefonen när jag var på jobb... det gör jag aldrig, men det faktum att det var ett dolt nummer gjorde mig nyfiken.

Enligt personen i luren var det från amerikanska ambassaden, han frågade mig på den märkligaste amerikanska brytningen (ni vet en sådan som är lite för grov för att vara på riktigt) om jag kommit in på skolan jag sökt till. Det gjorde mig konfunderad eftersom att jag vet att de på ambassaden redan vet att jag kommit in. Men jag svarade ja och fick ett grattis till svar. Han fortsatte och sade saker som att de har koll på folk nu i dessa "svåra tider" - jag tänkte omedelbart på finanskrisen, och tänkte "fan - nu ska de säga till miga tt jag måste skicka in mer dokument på hur mycket pengar jag har". Han tänkte på något helt annat - the war on terror som han sa. Han fortsatte med att berätta att de vet att jag är vän med en som heter Blake Wilson som bor i USA och att de har kopplat ihop honom med terroristgrupper.

Jag blev iskall.. på fullaste allvar, det har aldrig hänt mig innan. Iskall och svettig. Inte för att jag trodde på dem, inte en chans - jag känner B bättre än så - jag blev kall för att jag tänkte "fan - nu kommer jag itne få åka för att de är dumma i huvet". Men istället för att försvara mig själv började jag försvara B - jag svamlade nog rätt mycket. Om värderingar och sånt där. Pinsamt såhär med facit i hand.

Han fortsatte fråga om hur vi träffats och vid det här laget kämpade jag mot tårarna och drog kortversionen om hur vi träffats. Hela tiden tänkte jag (förlåt till de som jag nämner nu!) att det nog var Grapne, Jocke, JP, Simon eller Frölund som hade lite tråkigt och ville jävlas med mig... men jag vågade inte riktigt utbrista "detta är ett skämt" alternativt lägga på - för tänk om det var någon från ambassaden? Då hade det nog varit en dum grej att göra.
Så jag fortsatte med mitt nervösa sammanbrott, och när personen i luren insåg hur nära jag var på att bryta ihop helt sade han "du kan ju fråga Blake om han känner knappen och Hakim".

NRJ - såklart!!
Inga mindre än min (före detta) bästa vän Kattis och min (före detta) bror, hade kommit på den dumma idén att mejla NRJ och anmäla mig till "the wake-up call".

Jag skäms inte för att jag gick på det (även om jag avskyr att bli lurad) - jag skäms mer för min reaktion. Hur jag på fullaste allvar nästan började hyperventilera och nästan bröt ihop. Hur jag svamlade dumma försvar för min Blake.

Inte för en sekund trodde jag på deras anklagelser.
Jag känner min B bättre än så.

Dock måste jag säga att de är lite grymma på NRJ (and not in a good way) för de låter det gå lite för långt, de hörde tidigt hur ont det gjorde i mig att höra deras dumma anklagelser (trots att jag hela tiden tänkte 'detta är ett skämt'). De borde bli bättre på att känna av situationen.

Nu ska jag bara försöka ta mig igenom dagen och vänta på att jag kan skratta åt denna - väldigt märkliga - händelse!

Valvaka med väntad utgång.

Jag hade som ambition att se hela valvakan i tisdagsnatt/onsdagsmorgon. Det slutade med att jag låg på Zebbes soffa och gled in och ut ur drömmarnas värld. Jag lyckades dock vakna till emellanåt och hålla mig fokuserad en halvtimme i taget.

Utgången var ju väntad, men inte desto mindre en lättnad. Barack Obama kliver den 20 januari 2009 in i Vita huset som USAs 44e president, och deras första svarta president. Jag ska inte påstå att jag vet vad han kommer att göra åt ekonomin, krigen och det amerikanska folkets tilltro till regeringen. Vad jag vet är att han kommer att tillföra en förändring, förhoppningsvis en positiv sådan.

De vallöften jag hoppas att han håller fast vid är främst skolreformen, förslagen om situationsändring för alla USAs lärare, och stängningen av Guantanamo Bay. Hans ambitiösa planer för att finna alternativa bränslen och påverka miljöförstöringen är också väldigt centrala.

Det alla andra undrar är hur han ska lyckas reda upp ekonomin, är ökad sysselsättning lösningen, eller statliga bidrag till Wall-street kanske?

Vi får se, och har jag tur så får jag betrakta det från första parkett i världens politiska huvudstad.

The whole world's watching.

Jag är hos Kattis, vi bakar muffins. Jag vill att de ska vara klara nu!
Men omedelbar tillfredsställelse är något man ska vänja sig av med när man är "vuxen"... eller ja, det är vad jag har hört i alla fall.

8 dagar kvar till presidentvalet i USA. Jag tvivlar på om det verkligen är så klart som de säger. Det är aldrig klart förrän valdagen är inne, och jag tror att många säger att de tänker rösta på Obama, men när de väl står där vid valurnan så vet man inte om de faktiskt gör det.

Om Obama nu blir vald, hur lång tid tror ni att det kommer ta tills någon försöker skjuta honom?

Om McCain blir vald blir jag väldigt orolig, han är inte ung, säg att han får en stroke och dör, eller helt enkelt blir inkapabel till att regera... är Sarah Palin verkligen någon vi vill ha till världens mäktigaste person? Hycklande, bakåtsträvande, irriterande...

Nej usch, hade jag fått lov att rösta hade det utan tvekan blivit demokraternas representant Obama som fått mitt stöd. Allt annat är galenskap.

I guess time will tell.

Vote for change.
Obama -08