måndag 24 september 2007

Du är vacker än.

kommer du ihåg då när du sa
att jag var vacker?

jag gör det,
jag minns allt du sa
allt du gjorde som fick mig att känna mig trygg

även då när jag visste att hon fick höra dig säga
'jag älskar dig'

och du omfamnade henne sådär som bara du kan
så att man nästan kan känna sitt hjärta smälta

vad hade hon som inte jag kunde ge dig?

de berättade att hon behandlade dig illa,
men jag blev mer arg på dig än på henne
för att du inte kunde se
att jag aldrig skulle göra dig något ont

'jag vill vara din vän'
ord jag upprepar så ofta för dig
jag vet att du förstår att jag bara vill få vara nära dig
delaktig i ditt liv
och därför stänger du mig ute

tror du inte att jag märker att du distanserar dig?
tror du inte att jag märker när du inte vill ge mig hopp?

hopp om att du ska känna som du gjorde
den där gången i solen
då när du sa att jag var vacker

för vi fick aldrig någon chans du & jag
jag fick aldrig veta om dina kyssar smakar som i mina drömmar
eller om du kunnat förinta mig med din kärlek
och fått mitt hjärta att smälta mer

jag kan inte vara din vän
det vet jag nu,
som du vetat så länge

det plågar mig att vara dig nära
utan att få vara i ditt hjärta

jag vill viska en sista sak i ditt öra
innan jag försöker släppa dig,

'du är vacker än'

/Zabina, 2007-08-23
(Originaltext på http://www.poeter.se/)

Inga kommentarer: