2008...

...har varit ett fantastiskt och händelsefyllt år. När jag tänker på det så skulle jag nog vilja påstå att det var varit ett av de roligaste åren i mitt liv.

Det började med att flytta hemifrån, sätta igång på riktigt med mitt första riktiga jobb på ZooZity. Det fortsatte med skola, trots min oerhörda brist på motivation, och mer jobb. Detta var året mitt stand-upintresse blev seriöst, året då Kattis gjorde seriös entré i mitt liv och gjorde mina dagar lite ljusare och mina kvällar så otroligt mycket roligare, och med henne växte även mitt välmående och mitt självförtroende.

Äventyrens år utan tvekan, festande med amerikanska komiker, och sedan med navelsträngsbröder från Australien. Nya kontakter knöts och jag och Kattis fann en fantastisk vän i Berang. Impulstripp till Göteborg trots grammatiktenta, många vinkvällar trots jobb dagen efter, och Oslipat - åh alla Oslipatkvällar med fantastiska komiker, människor, och senare vänner.

Fotbollen var inget som dominerade mitt år, det var för mycket annat i mitt huvud och i mitt liv, det faktum att det gick åt skogen gjorde inte direkt saken bättre. På negativa listan får jag lägga till all stress och ångest som jobb, skola, och en viss universitetsansökan framkallade.

Men uj vilket år, Stockholmsfärd med Micke för att se Henrik Schyfferts 40-årsroast med komiker som Johan Glans, Jonas Gardell, Magnus Betnér etc.
Henrik Schyffert i Lund med Mimmi.
Stephen Lynch x2 i Malmö.
Magnus Betnér i Malmö.
The Umbilical Brothers i Göteborg.
Charlie Murphy i Malmö.
Russell Peters i Malmö.
Thomas Järvheden i Malmö.
Och återigen: Alla Oslipatkvällar.

Detta var även året då jag fyllde tjugo - introducerade stand-up på fester i min krets, och äntligen fick gå på Systemet (en sak mindre att bli retad för alltså).

Jag hann flytta hem igen, bli antagen på American University i Washington DC fira första julen utan mamma och ha resfeber värre än något jag någonsin upplevt. (Huvudvärk, utslag och kli över hela kroppen etc.)

Alla som gjort detta året så underbart, kärleksfyllt och händelserikt - ni vet vilka ni är och jag älskar er.

Jag har på känn att nästa år kommer bli precis lika spännande, väldigt annorlunda, förmodligen fyllt med en hel del saknad, men precis lika spännande.

Vad tror ni?

Guardian Angel.

Har ni någonsin träffat en person som ni på väldigt kort tid utvecklat fantastiskt starka vänskapskänslor för? Som ni känt att ni måste beskydda från allt ont i världen.

Det hände mig för ett par somrar sedan, denna personen är en fantastiskt vän, men jag vet inte vad det är som gör att jag känner som jag gör. Som att det är min uppgift att se till att inget ont händer henne/honom. Att om bara han/hon är lycklig så kan jag vara lugn.

Det är en märklig känsla, och den skrämmer mig lite. Är det ens normalt?
Som att jag utsett mig själv till någon sorts personlig skyddsängel.
Och varje dag jag är borta från den personen gör ont, för jag kan inte vara där hela tiden och stötta, hjälpa till och glädja.

Det är skitjobbigt.
Och underbart på samma gång.
För jag har en fantastisk vän i honom/henne.

Kanske är jag en "hönsmamma" som Sebbe hade uttryckt det, men detta känns annorlunda.

Tror ni på att man har en själsfrände? Inte en romantisk sådan, bara någon som man förstår och accepterar utan några restriktioner eller villkor överhuvudtaget.

Jag börjar nog göra det.

Feels like a count-down.

Jag hade en jättemysig julafton med Kattis igår. Det blev ingen julmat, men som Kattis påpekar på sin blogg så är det rätt överskattat, vi får ju samma mat tre gånger om året ungefär så missar man det på en högtid kan man bara vänta på nästa.

Ikväll blir det middag på Svea, återigen med Kattis, och sen ska vi till Slagt - där möter vi även upp Zandy. Både jag o Kattis jobbar imorgon, men detta är min sista utekväll i Sverige innan jag åker så det är fan in i dimman som gäller! ;)

Ta hand om er.

Julafton.

Min julafton kommer att vara väldigt annorlunda i år.
När Kattis kommer hem från jobb ska jag gå ner till henne och sen ska vi nog dricka lite glögg. Efter ska vi laga mat (inte traditionell julmat dock) och sen baka lite. Efter det ska vi mest bara mysa med hundarna och varandra.

Mamma och Mats ska till Mats bror och svägerska.

Zebbe ska jobba.

Idha och Svempan firar själva i Stockholm, första julen som gifta.

Morfar och Ingrid är i Norrköping.

Hur ska ni fira jul?

Ny blogg.

Jag har startat en blogg på wordpress som jag kommer att skriva på när jag är i USA. Det blir nog ett par inlägg innan jag åker också, förmodligen inget jättespännande - mest en massa tjat om min ångest och nervositet skulle jag tro.

Vet inte hur jag ska göra med denna bloggen när jag är borta, kanske ska skriva allt som inte är relaterat till USA här?
Vilket blir typ dikter och den fotbollen jag snappar upp...

Vi får se.

Min USA-blogg hittar ni här i alla fall.
Välkomna dit :)

Systemet will never be safe again :)

Jag fyller 20 idag... bara så ni vet :)

Svammel.

Jag är sjuk... det suger... så jag ville ha lite tröst o medlidande, självklart ringde jag till Jocke. Inte för att han skulle ge mig så mycket medlidande, men han får mig att må bra.

Jag tror att vår vänskap är över nu.... Detta är andra gången på en vecka jag ringt och väckt honom... oops! 9 timmar är för mycket tidsskillnad Jocke, får jag skylla på att jag inte kan räkna så långt? :)
(Love you..!)

Dagen i Stockholm var i alla fall bra.
Trots sanslös förkylning.
Idha och Svempan var lika underbara som vanligt, och S gjorde köttfärssås (mums!) till oss igårkväll, då dök Kalle upp också och vi åt middag tillsammans alla fyra.
Efter det tog jag ett par öl med Grapne innan jag satte mig på nattåget hem. Lyckades faktiskt sova nästan hela vägen :)

Ambassaden förresten, det var intressant. Området där amerikanska ambassaden ligger håller en del andra ambassader, (tyska, turkiska, o.s.v.). Alla andra ambassader har superfina hus och en flagga i trädgården med sin nations flagga på... alla utom den amerikanska.

När jag såg den enorma byggnaden var det första jag tänkte "huge pile of concrete".
Det var verkligen en stor cementklump (förmodligen bombsäker) med enorma stängsel runtom och en säkerhetskontroll bemannad av 4 vakter och en metalldetektor (som tjöt när jag gick igenom så jag fick ta av mig mina skor). Jag förstår att det är världens största nation och sådär men, lite paranoid?
Ni ser inte Tysklands ambassad nere i en källare, bemannad av 4 soldater med mindervärdeskomplex och lustiga frisyrer. (Nej... jag vet inte vart jag fick frisyrerna ifrån).

Jag fick mitt visum i alla fall, det får jag väl ge dem. Och vänta i 1½ timme är inte så farligt när man har något att titta på... (de var inte helt syfteslösa de där vakterna).

Nu ska jag dricka te och sen ska jag försöka sova igen.

Kram på er.

Du får inte.

Du får inte knacka på min dörr
om du inte är beredd och komma in
Du får inte göra om mitt namn
och börja kalla mig för din

Du får inte vandra på min väg
utan att visa mig ditt mål
och inte stjäla av min godhet
för att fylla upp ditt hål.

Och du får inte riva mina murar
som jag omsorgsfullt har byggt
om du inte skyddar mina drömmar
så att jag kan somna tryggt.

Och du får inte ha mig som en dröm
när jag vill va' din verklighet
du får inte säga att du hoppas
om du inte tror du vet.

Men du får ta den tid du behöver
för att förstå vad det är du vill
du får be en bön att tiden
du behöver räcker till.
Och du får samla dina tankar
så att två själar kan få ro
och så att allting som vi lovade
oss själva kan få gro.

/Sonja Aldén - Du får inte

(Det räknas inte som ett copyright-brott om man anger källan Marcus! Och detta är inte typ Take That =p)

A lot going on.

I fredags gick min 20årsfest av stapeln och i mina ögon var det en fantastisk kväll! Tack till alla som var där och gjorde min kväll lyckad - särskilt tack till Marcus och Fritte som kom och uppträdde för mina vänner och mig, ni är toppen :)

Resten av helgen har mest varit en dimma, jag har varit väldigt trött och nu rycker och sliter verkligheten i mig.
Imorgon åker jag upp till Stockholm på kvällen, på onsdag har jag tid för intervju på amerikanska ambassaden klockan 11. Så vi får hoppas att de inte ser mig som en potentiell terrorist/invandrare för livet så att jag kan få mitt studentvisum!

Lite andra saker ska ordnas men det börjar kännas mer och mer verkligt för varje dag... och nervositeten smyger sig på sakta men säkert.
I fredags fick jag ett uppslagsverk om USA och en turistinformationsbok som heter The rough guide to Washington DC - de ska självklart lusläsas!

Idag var jobb ganska ointressant... har skrivit nya anställningsavtal och städat en jäkla massa. Jag och Zandy rekonstruerade Atlanten nere på akvarieavdelningen när vi tvättade sten. Det var ju inte riktigt meningen.

Nu är jag så trött så jag håller på att gå i bitar.

Ta hand om er vänner.

I've been royally screwed!

Imorse väckte Kattis mig och frågade om jag inte kunde komma in och jobba, 2 stycken i teamet var sjuka och 3 av oss lediga. Eftersom att jag är så fruktansvärt snäll så sa jag självklart ja och tog mig in till Malmö.

Med facit i hand var det en dum idé.

Av någon anledning svarade jag i telefonen när jag var på jobb... det gör jag aldrig, men det faktum att det var ett dolt nummer gjorde mig nyfiken.

Enligt personen i luren var det från amerikanska ambassaden, han frågade mig på den märkligaste amerikanska brytningen (ni vet en sådan som är lite för grov för att vara på riktigt) om jag kommit in på skolan jag sökt till. Det gjorde mig konfunderad eftersom att jag vet att de på ambassaden redan vet att jag kommit in. Men jag svarade ja och fick ett grattis till svar. Han fortsatte och sade saker som att de har koll på folk nu i dessa "svåra tider" - jag tänkte omedelbart på finanskrisen, och tänkte "fan - nu ska de säga till miga tt jag måste skicka in mer dokument på hur mycket pengar jag har". Han tänkte på något helt annat - the war on terror som han sa. Han fortsatte med att berätta att de vet att jag är vän med en som heter Blake Wilson som bor i USA och att de har kopplat ihop honom med terroristgrupper.

Jag blev iskall.. på fullaste allvar, det har aldrig hänt mig innan. Iskall och svettig. Inte för att jag trodde på dem, inte en chans - jag känner B bättre än så - jag blev kall för att jag tänkte "fan - nu kommer jag itne få åka för att de är dumma i huvet". Men istället för att försvara mig själv började jag försvara B - jag svamlade nog rätt mycket. Om värderingar och sånt där. Pinsamt såhär med facit i hand.

Han fortsatte fråga om hur vi träffats och vid det här laget kämpade jag mot tårarna och drog kortversionen om hur vi träffats. Hela tiden tänkte jag (förlåt till de som jag nämner nu!) att det nog var Grapne, Jocke, JP, Simon eller Frölund som hade lite tråkigt och ville jävlas med mig... men jag vågade inte riktigt utbrista "detta är ett skämt" alternativt lägga på - för tänk om det var någon från ambassaden? Då hade det nog varit en dum grej att göra.
Så jag fortsatte med mitt nervösa sammanbrott, och när personen i luren insåg hur nära jag var på att bryta ihop helt sade han "du kan ju fråga Blake om han känner knappen och Hakim".

NRJ - såklart!!
Inga mindre än min (före detta) bästa vän Kattis och min (före detta) bror, hade kommit på den dumma idén att mejla NRJ och anmäla mig till "the wake-up call".

Jag skäms inte för att jag gick på det (även om jag avskyr att bli lurad) - jag skäms mer för min reaktion. Hur jag på fullaste allvar nästan började hyperventilera och nästan bröt ihop. Hur jag svamlade dumma försvar för min Blake.

Inte för en sekund trodde jag på deras anklagelser.
Jag känner min B bättre än så.

Dock måste jag säga att de är lite grymma på NRJ (and not in a good way) för de låter det gå lite för långt, de hörde tidigt hur ont det gjorde i mig att höra deras dumma anklagelser (trots att jag hela tiden tänkte 'detta är ett skämt'). De borde bli bättre på att känna av situationen.

Nu ska jag bara försöka ta mig igenom dagen och vänta på att jag kan skratta åt denna - väldigt märkliga - händelse!

There is no reason, there's no rhyme, it's cristal-clear.
I hear your voice and all the darkness disappears.

Sorg.

Jag har inte skrivit om fotboll på väldigt länge, mest för att jag har varit oerhört av denna säsongen. Jag vet inte varför egentligen, ända sen säsongspremiären har jag varit lite mätt på det. Jag antar att det har haft att göra med att jag började jobba, fortfarande pluggade och bodde hemifrån. Det fanns så mycket nytt att vänja sig vid och fotbollen fick inte riktigt plats.

I veckan fick dock sig mitt himmelsblå hjärta en oerhörd knäck då jag fick höra att Roland Nilsson och Hans Gren meddelat att Anders Andersson inte ingick i deras framtidsplaner. Jag fick god lust att brista ut i gråt. Älskade AA, som har ett sånt fantastiskt MFF-hjärta, ska inte längre få vara en del av laget. Vi mister en bra och trygg fotbollsspelare, och en fantastiskt sympatisk och trevlig människa. Jag slits mellan en önskan att han ska få avsluta med en säsong i allsvenskan med ett annat lag (och spela röven av alla), och önskan att han ska stanna i MFF-organisationen på något sätt.

Det spelar ingen roll egentligen, för sakna honom kommer jag att göra i vilket fall som helst.
Tack för allt Anders!

It's gonna be a slightly different start of the new year.

I våras formades en idé hos mig att jag skulle åka utomlands och plugga. Jag kom ganska snabbt i kontakt med en organisation, CIS, som var väldigt hjälpsamma och förklarade för mig vad jag skulle göra för att kunna åka iväg. Jag läste på om olika universitet och fastnade för American University i Washington DC. De erbjuder internationella studenter att komma och plugga tillsammans med de amerikanska studenterna på ett program som heter "Abroad at AU".

Hela hösten har bestått av stress, ångest och dokumentinskaffande från miljoner olika håll... de är förtjusta i papper de där amerikanerna, och provksrivande (TOEFL språkprov, mitt resultat? 112/120!) i tisdags fick jag lön för mödan då skolan meddelade mig att jag är antagen och ska vara på plats på skolan senast 5 januari 2009. 12 januari börjar terminen, detta innebär att december kommer bestå av ännu mer dokumentinskaffande, stress, ångest, besök på ambassaden i Stockholm, fjäsk för CSN och min bank... men det ska fan vara värt det.

1 januari, 12.20 lämnar jag Sverige (eller... Köpenhamn tekniskt sett), och kommer inte tillbaka igen förrän i slutet av maj.

Jag är glad, nervös, upprymd, panikslagen, lättad och oroad. Allt på en och samma gång.

Är det någon som har några tips på saker jag bör införskaffa innan jag åker, platser jag bör besöka när jag är där eller bara något annat allmänt så är jag mer än glad om ni delar med er av era egna erfarenheter.

Washington DC baby! Wish me luck :)

That's all.

I can only give you love that lasts forever,
and a promise to be near each time you call.
And the only heart I own,
for you and you alone.
That's all,
that's all.

I can only give you country walks in springtime,
and a hand to hold when leaves begin to fall.
And a love who's burning light,
will warm the winter night.
That's all,
baby that's all.

There are those I am sure who have told you,
they would give you the world for a toy.
All I have are these arms to enfold you,
and a love time could never destroy.

If you're wondering what I'm asking in return dear,
you'll be glad to know that my demands are small.
Say it's me that you'll adore,
for now and ever more,
that's all,
baby that's all.

Som balsam för själen.

Saknad.

Sitter i vardagsrummet vid mammas dator med en kopp kaffe bredvid mig. På datorn pratar de om Obama vs. Bush. Jag har lite huvudvärk och är fortfarande ganska trött.

Pratade precis med min älskade Jocke i telefon. Han har det bra där nere i Australien. Men jag saknar honom så mycket så att det gör ont i magen ibland. Det är jättejobbigt. Fast man får väl tänka att ett halvår inte är så lång tid, vi ses till sommaren. Men ibland önskar man bara att man fick träffa den man ville precis när man ville det. Men det funkar ju tyvärr inte så.

Jag var i Norrköping i helgen i alla fall, det var lite informell återträff för Sportscampmänniskorna. Helt okej uppslutning, vi som var där hade i alla fall otroligt trevligt. Så tack till alla som var där och förgyllde :)

Nu ska jag umgås med min mamma sen måste jag städa upp på mitt rum... suck.

Kram på er.

Mami <3

Min underbara mamma har skrivit ett fantastiskt fint inlägg på sin blogg.

Det är ovärderligt att ha en så underbar mamma.
Hon har alltid funnits där för mig och jag kommer aldrig i mitt liv kunna återgälda allt hon gör och har gjort för mig.

Man får inte välja sina föräldrar, men jag hade verkligen tur i familjelotteriet!

Valvaka med väntad utgång.

Jag hade som ambition att se hela valvakan i tisdagsnatt/onsdagsmorgon. Det slutade med att jag låg på Zebbes soffa och gled in och ut ur drömmarnas värld. Jag lyckades dock vakna till emellanåt och hålla mig fokuserad en halvtimme i taget.

Utgången var ju väntad, men inte desto mindre en lättnad. Barack Obama kliver den 20 januari 2009 in i Vita huset som USAs 44e president, och deras första svarta president. Jag ska inte påstå att jag vet vad han kommer att göra åt ekonomin, krigen och det amerikanska folkets tilltro till regeringen. Vad jag vet är att han kommer att tillföra en förändring, förhoppningsvis en positiv sådan.

De vallöften jag hoppas att han håller fast vid är främst skolreformen, förslagen om situationsändring för alla USAs lärare, och stängningen av Guantanamo Bay. Hans ambitiösa planer för att finna alternativa bränslen och påverka miljöförstöringen är också väldigt centrala.

Det alla andra undrar är hur han ska lyckas reda upp ekonomin, är ökad sysselsättning lösningen, eller statliga bidrag till Wall-street kanske?

Vi får se, och har jag tur så får jag betrakta det från första parkett i världens politiska huvudstad.

Välslipat.

I tisdags var det dags för mig och Kattis att gå på vårt första Välslipat och det var inga mindre än Kristoffer Appelquist och Tobias Persson som skulle stå för underhållningen.

Vi visste redan innan att både Kristoffer och Tobias är fantastiska komiker så vi såg fram emot 2 timmars högklassig underhållning.

Kristoffer gick på först efter en väldigt grundlig presentation undertecknad allas vår käre klubbvärd Marcus Johansson. Kristoffer jobbar inte efter ett, som han själv uttrycker det, "dramaturgiskt upplägg". Han pratar på tills han inte känner för det längre helt enkelt. Han har en fantastisk förmåga att få allt han säger att låta väldigt spontant och "just-det-detta-kom-jag-på-nu". Även om man vet att nästan alla skämt är både inövade och provade på annan publik så får man ändå känslan av att man bara sitter och lyssnar på en jävligt rolig polare. Så all heder åt dig för det Kristoffer!

Kristoffers fenomenala blogg hittar ni här.

Efter pausen gick klubbvärd nr.2, fantastiska Fritte Fritzon, upp på scen för att snacka lite goja och för att presentera årets manliga stand-upkomiker 2008: Tobias Persson.

Jag tror inte att det är möjligt att göra Tobias rättvisa i en text som den här. Han är så oerhört medryckande på scen med sin mimik, fysik och sin genialiska humor. Det sprutar satir, missnöje, imitationer och diverse iakttagelser ur honom, kryddade med en del sarkasm och uppmålade på ett sätt som är enormt originellt och intelligent. Det är, som sagt, svårt att göra Tobias rättvisa såhär - ni får helt enkelt gå och se honom själva när ni får en chans (MACK i Malmö 11 dec). Jag tror verkligen att hans humor kan nå ut till alla.

Detta blev lite av en hyllningstext märker jag, men det är svårt att skriva något annat om två så roliga, trevliga och genuina människor.

Tobias "måste-läsas-dagligen" blogg Skval till nationen hittar ni här.

"Den visar att vi hör ihop
som ett försiktigt glädjerop
förenar den oss i det bitterljuva"






(Hallelujah med svensk text, andra versen)

The whole world's watching.

Jag är hos Kattis, vi bakar muffins. Jag vill att de ska vara klara nu!
Men omedelbar tillfredsställelse är något man ska vänja sig av med när man är "vuxen"... eller ja, det är vad jag har hört i alla fall.

8 dagar kvar till presidentvalet i USA. Jag tvivlar på om det verkligen är så klart som de säger. Det är aldrig klart förrän valdagen är inne, och jag tror att många säger att de tänker rösta på Obama, men när de väl står där vid valurnan så vet man inte om de faktiskt gör det.

Om Obama nu blir vald, hur lång tid tror ni att det kommer ta tills någon försöker skjuta honom?

Om McCain blir vald blir jag väldigt orolig, han är inte ung, säg att han får en stroke och dör, eller helt enkelt blir inkapabel till att regera... är Sarah Palin verkligen någon vi vill ha till världens mäktigaste person? Hycklande, bakåtsträvande, irriterande...

Nej usch, hade jag fått lov att rösta hade det utan tvekan blivit demokraternas representant Obama som fått mitt stöd. Allt annat är galenskap.

I guess time will tell.

Vote for change.
Obama -08

Fullt hus.

Igår var jag på 20årsfest hos Andy i Veberöd, eller ja - vi var på Idalagården, men det var Andys fest. Det var riktigt trevligt även om en och annan situation var en aning "hej jag är 14 och på fyllefest", vissa känslor kanske man aldrig växer ifrån?

Nu ska jag strax ner till min bror och Kattis med mamma och Mats för att käka kinamat och umgås. Kattis mamma har kört ner Kattis nya bil från Östersund, och tog med sig hennes hund också. Så det ska vara lite family bonding ikväll. Blir nog inte så sent för jag har fortfarande oerhört ont i huvudet, får se om jag klarar av att ta mig bort till Krischan och ge Paulie o Nora varsen kram och prata lite skit också.

Nu tycker jag att tiden kan gå lite snabbare så att jag kan få svar på mina frågor.

Hoppas att er lördagskväll är underbar.
Kram.

Your "news" made me feel like that Rick James joke from the Chapelle show;
- What did the five fingers say to the face?
- What?
- SLAP!

Vår fantasi.

Din blick bränner i nacken,
det går en rysning genom min kropp.

Jag undrar hur det hade känts,
med dina händer mot min mage.

Jag vill veta hur dina läppar smakar,
och om din tunga är lika varm som dina ord.

Fastän jag vet att vi är förbjudna,
(på alla möjliga sätt)
så fantiserar jag ändå om oss.

Jag tittar in i dina mörka ögon,
och ser åtrån djupt därinne.

Din blick bränner fortfarande,
jag vet att du tänker på mig.


Fast du vet
att vi aldrig bör bli något mer,


än en fantasi

/070321
(Originaltext på http://www.poeter.se/viewText.php?textId=376944)

Avdelning leka Lasse Anrell.

Man borde inte få jobba i butik om man är lika charmig som en padda.
Avd. Är din pappa butikschef?

Varför kan min mobil stava till ord som "dubbelfitta" och andra obscena saker som jag inte ens vill skriva, men inte till padda?
Avd. Gubbar med stora plånböcker och konstiga värderingar.

Om många frågat om möjligheten att kunna pausa sitt abonnemang medans de är utomlands några månader, varför inför ni inte den möjligheten då?
Avd. 3 vill inte ta ut svängarna för mycket.

Awesome return!

Mimmi är hemma! Hon har varit i staterna i 5 veckor men nu är hon hemma! Imorgon ska vi leka- jag längtar!

Idag har jag dammsugat på akvarieavdelningen, slipat fågelburar och sen suttit i kassan.
Skönt att ha haft något att göra, ännu skönare att vara ledig imorgon. Tvätta, besöka banken, hämta foton och umgås med Mimmi står på agendan!

Glöm inte att gå och titta på Charlie Murphy på onsdag på Slagthuset - det vill ni inte missa. Biljetter på www.ticnet.se.

Pratade med Jocke imorse också, han är så duktig och pluggar, fast jag önskar att han satt på röven och rullade tummarna någonstans i närområdet istället - men man får ju inte alltid som man vill tyvärr.
(Alltid lika trevligt att prata med dig Bästaste, är superglad för din skull att det går bra där nere, det vet du <3)

Film (Shawshank Redemption) sen sova.
Kram på er.

Tråkigt.

Ibland har man jättemycket att säga, och man spricker nästan för att man måste få det ur sig. Ibland är man bara tom på ord.

Det är inte ofta jag är tom på ord.
Men just nu känner jag att det inte är riktigt passande att skriva allt jag känner, och det händer liksom inget annat som är speciellt intressant.

Så intressantare än såhär blir det inte just nu.

Kärlek.

Det är märkligt att skriva långa utförliga inlägg om något som hände för mer än två dagar sen. Så jag låter bli. Jag säger bara att det var underbart att (äntligen) få se Russell Peters live, och det var fantastiskt kul att träffa Berang igen!

Ännu roligare var det dock att se älskade Svempan och Idha gifta sig, och fira med dem. Jag höll ett tal som var minst sagt tårdrypande (jag kunde nämligen knappt prata själv för att jag grät..), och kvällen var full av vackra tal, kärleksfulla ord, bra musik, god mat, trevligt sällskap... men viktigast av allt var att två människor jag älskar mer än ord kan beskriva fick stå inför alla de som de älskar, och lova varandra att de ska älska varandra för alltid.

Och mitt motto a picture says more than a thousand words får stå även för detta inlägget.

Enjoy.







Fler bilder från bröllopet finns på min facebook.

Jag ska skriva om när vi var och såg Russell Peters i fredags, och jag ska skriva om bröllopet i lördags.

Inte just nu bara.

Summa sumarum.

Oslipat ikväll var bra, Kristoffer Appelquist är helskön.
Jag är trött, jobba 8 dagar i rad är tufft.
Längtar till imorgon, ska till Karlskrona med mamma och träffa Mathias och klippa oss.

Jag saknar Jocke jättemycket.
Australien är ett dumt ställe.

Vet ni att jag fortfarande springer runt med en hårborste som mikrofon och sjunger så fort jag är ensam hemma?

Sanslöst roligt.

Reclaim your intelligence instead... muppar!

Förra veckan funderade jag på om jag skulle bli en sådan där hurtig människa, ni vet, en sån som alltid hittar något positivt i allt. Eller som i alla fall försöker hitta något positivt i sitt liv varje dag. Som helt enkelt försöker hålla humöret uppe.

Jag hade verkligen ambitioner att bli en sådan irriterande människa... men sedan kom Reclaim the streets till stan och min "vara-positiv"-attityd flög ut genom rutan.

Det ska inte ta över en timme att köra en sträcka som vanligtvis tar 5 minuter. Man ska inte få rådet "ställ bilen och promenera" när man ska hem, och vänstervridna muppjävlar ska inte få lov att ta upp hela jäkla stan när de bara slår sönder den ändå. De kan få en gata, en gata! Inte hela stan.

Det är inte okej.

(Körde tillslut runt Kronprinsen, in på smågator fram till Hästhagens IP och sedan smågator hem till mig. Det var det ingen som kunde berätta. Ställ bilen och promenera... my ass!)

F.ö så är alla elskåp sträckan Davidshall-Slagthuset, så oerhört mycket finare nu än vad de var för två dagar sen. Ut och kolla själva så ska ni få se :)

Tipsar igen om Russell Peters på Slagthuset 20.00 på fredag. Biljetter finns på www.ticnet.se - ni vill inte missa det!

Intelligent och kompromisslöst.

Jag är inte särskilt erfaren eller bra på att analysera varken stand-up eller människor, så ha lite tålamod med mig när jag ska berätta om min och Kattis kväll på Konserthuset.

Magnus Betnér kom till Malmö ikväll med sin nya show Tal till nationen, och jag tog med mig Kattis till Konserthuset. Förväntningarna var höga och jag känner mig väldigt nöjd med att kunna sitta här och säga att Betnér inte gjorde mig ett dugg besviken.

Ingen kan förneka, förmodligen inte ens Magnus själv, att han har lättare att få skratt än många andra komiker just för att han är Magnus Betnér - och det är helt okej. För mig i alla fall, för min del hade han inte behövt vara rolig alls faktiskt, jag hade kunnat sitta och lyssna på honom bara för att han är så oerhört intelligent och mitt-i-prick på det mesta. Även om det självklart finns saker som jag inte håller med om... fast de är inte många.

Showen var annorlunda än jag förväntat mig, på ett väldigt bra sätt. Huvudämnena kretsade inte längre kring Per Gessle, Ebba von Sydow och Aftonbladet, utan istället religion, politik (både utrikes och inrikespolitik från alla möjliga länder), historia och självklart lite sex som en comic relief. Det var en Betnér som gått vidare till nästa steg i sin karriär som jag såg på scen ikväll, en Betnér som vågade prata om enbart vad som intresserar honom istället för att prata om saker som varje "Svensson" kan förstå. Första fasen av karriären är klar, fans har han, nu gäller det att sprida tankar större än hans åsikter om Per Gessles texter.

Jag älskar att Betnér är så kompromisslös i sina argumentationer. Både mot motargument, men även mot sin publik. Förstår man inte att hans harang om vegetarianer har en klar parallell till diskussionerna om homoadoption och äktenskap, ja då får man sitta där och tro att det handlar om vegetarianer, för är man inte smartare än så, då får man stanna i sin bubbla. Vet man inte vem Quisling var eller Berlinmuren inte byggdes av Hitler, ja då får man klia sig i huvudet och fundera en stund, för han förklarar inte varje liten sak som sägs. Han utgår från att hans publik har gått ut gymnasiet och läser tidningen mer än en gång i halvåret.

Så det alla undrar, är han verkligen sådär arg som han verkar? Jag skulle verkligen inte påstå att Magnus Betnér är särskilt arg, han är bara mer bestämd än många andra, och pratar om saker som är lite känsligare än vad andra komiker pratar om. Och han har ju uppnått det där som alla människor måste längta efter - han får folk att lyssna på honom, på hans åsikter, på det som engagerar honom, och de tycker att det är roligt på samma gång.

För mig har Betnér gått från att vara en lite småarg, "trött-på-att-vara-lagom-svensk", ganska lättförståelig komiker till att vara en engagerande, kompromisslös, intelligent underfundig och respektingivande komiker - på bara 90 minuter.

Är det inte en bedrift så vet jag inte vad som är det.

Kanske blev detta en massa svammel, kanske är det för internt.
Det är mina tankar.
Tack Magnus för en sanslöst bra show, och mer än en tankenöt.
Du är verkligen en av giganterna nu.

Höst <3

Tänk vad lätt det är att göra någon glad.
En komplimang, ett par vänliga ord, kan göra någons dag så mycket bättre.
Varför säger vi inte allt positivt vi tänker lite oftare?

För övrigt är jag lycklig och harmonisk.
Det är äntligen höst.
Ni må tycka att jag är galen, men jag fullkomligt älskar hösten. Hoppas att den inte övergår i vinter alltför snabbt.

I don't mind waiting when I know what my reward is.
Time flies.
Soon I'll be with you.
Soon.

My love <3

Är med the love of my life för tillfället. Kattis alltså :)

Har precis gjort en inbakad fläta i hennes lugg, för första gången någonsin, den blev awesome om jag får säga det själv. Vi är så fruktansvärt flickiga idag.

Har packat ihop det mesta av Kattis grejor också med tanke på att hon flyttar till Lund imorgon. Eller ja... hon har packat, och jag har suttit och sagt "släng", "spara", "släng", "spara" (inte nödvändigtvis i den ordningen).

Nu ska det snart skedas lite för jag jobbar imorgon och min bror hämtar Kattis vid sju imorgonbitti, så vi behöver nog lite sömn... and get our spoon-action going ;)

Ta hand om er.

Awesome.

Såg Mamma Mia! med Kattis i måndags. Den var verkligen helt fantastisk. Vet inte vad mer man kan säga, vi ville aldrig gå därifrån.





I still don't know what you've done with me,
A grown up woman should never fall so easily.

I onsdags var vi på premiären för Oslipat, vars säsongsfärg är röd, och som numer huserar på Tangopalatset. Riktigt skoj, en riktig igenkänningskväll med komiker som Jesper Rönndahl, Simon Svensson, Thomas Högblom, Cecilia Ramstedt, Kristoffer Svensson, Nils Lind och självklart huskomikerna Marcus och Fritte :)



Fick träffa stand-upvännerna. De som man (precis som fotbollsvännerna) bara träffar när det är stand-up (eller fotboll i fotbollsvännernas fall).



Ja det blev väl en öl eller två för mycket, tur att jag lyckades sparka ut en på Simon (förlåt!), men glad var jag :)

Ikväll blir det en blast from the past kan man väl säga i form av en kompis jag inte träffat på väldigt länge.

Ta hand om er.

Du är inte en sagoprins, du är min dikt.

Jag önskade mig en prins
i skinande rustning
på en vit springare

En som slogs mot drakar
för mitt hjärta
& alltid var vid min sida

Han som var vacker
modig
och ömtålig

Jag fick en nörd
i för stor t-shirt
och urtvättade jeans

Som älskar böcker
vetenskap
och ekvationer
(ekvationen till mitt hjärta knäcker han snart)

Han som är rolig
intelligent
ung och lite osäker.

Han som är lite för långt bort
för att kunna vara
vid min sida

Och jag fäller
en tår
för varje mil mellan oss

Men snälla förstå
(kan ni inte se?)
att trots detta

överträffar verkligheten dikten

/080906
http://www.poeter.se/viewText.php?textId=723912

Grattis T.

Lite sen är jag, har ju inte berättat för er att Tobias Persson blev årets manliga stand-upkomiker, väldigt välförtjänt.
Så Grattis Tobias :)



Kan man annat än älska honom?

Hårkarma.

Jag tror på karma (litegrann i alla fall), det man gör får man igen. Så jag försöker att vara en bra person och göra goda gärningar.

Verkar det då rättvist att - när det enda jag är lite petig med är mitt hår - så fort jag hittar en frisör jag trivs med så flyttar de?! Åka till Göteborg (Paul) eller Karlskrona (Mathias) blir lite dyrt för en klippning.

Det är fan INTE okej!!



Så... någon som känner en bra frisör? Helst manlig (helt enkelt för att jag tycker att de generellt är bättre).

Z <3 Z

Zandy förgyller mina dagar på jobb.
Det är svårt att hitta en så underbar, spontan och omtänksam människa, men jag får umgås med en vareviga dag. Underbart :)

----

Whatever... I can't put in any more effort... I'm doing everything here... seriously - whatever.

Actions speak louder than words.

Dina läppar formar
alla de ord jag vill höra
och jag litar
på allt du säger

De får mig att känna mig trygg
och lycklig
för att mina känslor
är besvarade

Inga språkbarriärer
eller avstånd i världen
spelar någon roll
när jag hör din röst

Du är så levande
rogivande
intelligent och rolig
att vi lika gärna
kunde suttit i samma rum

Men det är alla de timmarna
(ibland dagarna)
som vi inte pratar,
det är dem
som gör mig osäker

Då när du
(av någon anledning)
inte har tid
(eller lust?)
att prata med mig

Då ser jag luckor i allt du sagt
letar efter ledtrådar
(eller hopp)
i dina ord
vars eko sedan länge
har dött ut

När jag väntar
(och längtar)
på bekräftelse
att inget förändrats
(fast din tystnad vittnar om motsatsen)
skälver jag,
och tar ett krampaktigt grepp
om mitt ännu svällande hjärta

När jag sen väl får höra
din röst igen
(åh, din röst!)
är det som att ingenting har hänt
och vi skrattar bort det faktum
att det var flera dagar sen
vi hördes sist

Men inom mig gnager ändå tvivel
(ska jag våga fråga?)
och jag undrar;

Om dina ord är uppriktiga...




...varför mäter sig inte dina handlingar med dem?

/Mig 080531
http://www.poeter.se/viewText.php?textId=661403

Ångestnatt.

Vaknade 06.00 imorse av att jag grät. Störtfloder. Jag kunde inte sluta. Somnade igen vid 08.00 och vaknade till lite då och då fram till 11.00.

Nu har jag druckit kaffe och lyssnat på musik, kan inte skaka av mig ångestkänslan. Jag vet inte var den kom ifrån, jag vet inte vad jag har drömt som fick mig att gråta. Jag vet bara att känslan av ångest och obehag sitter kvar.

Jag hoppas att en shoppingrunda med Frida kan råda bot på det.

Ikväll ska jag jympa med mamma, tredje gången i rad nu, känner mig nästan lite duktig.

Kram på er.

I wanna know what love is.

In my life,
there's been heart-ache and pain.
I don't know,
if I can face it all again.
Can't stop now,
I've travelled so far.
To change this lonely life.

Toaletten finns inne på hästavdelningen till vänster om sadlarna.

Snälla sluta fråga.

Derby mot kusinerna från landet.

Igår var jag på Stadion för att se derby mellan mitt älskade Malmö FF och "kusinerna från landet" Trelleborgs FF. Inga större förhoppningar om vare sig poäng eller bra spel äntrade mitt huvud innan matchen, det jag fick se var väl inte riktigt vad jag tänkt mig.

Jag ska börja med att säga att jag är människa nog att ändra mig, och se ett mynt från båda sidor. Under matchen var jag förbannad för att Toivonen fick ta riktigt mycket stryk, när jag såg TV-bilderna efteråt så förstår jag varför. Han delade ut en riktigt ful armbåge ganska tidigt i matchen, men det är självklart inte en ursäkt till deras misshandel av honom resten av matchen.

Förutom de enorma bråken, alla fejkade skador och en väldigt usel huvuddomare så var det väl en.... icke godkänd match. Visst vi fick ett poäng med oss, visst det var väldigt bra spel emellanåt, ja vår backlinje skötte sig bra (förutom på 0-1 målet där jag inte vet vad de höll på med) även om de inte hade jättemycket att göra. Men vi måste börja göra mål på de chanser vi får.

Jag har redan lagt den här säsongen till historian, I'm just sitting this one out och hoppas på nästa år. Det kommer dock inte bli ett dugg bättre om vi inte får en vass målgörare, Toivonen kan inte göra alla målen och Agon är fortfarande för valpig för att kunna ta på sig det ansvaret. Särskilt medan han bara är inhoppare. Mer jobb på defensiven med en stabil backlinje hade varit toppen också.

Matchens utropstecken var helt klart Dusan som fick stå i mål istället för Jonas och skötte sig bra. Han har väldigt mycket pondus och jag tror att det kan bli riktigt bra om han får stå ett par matcher och komma in i det. Kanske det triggar Jonas också, vem vet?

Rolle är väldigt diplomatisk dock, fick se en snutt av intervjun med honom innan matchen.
- Jonas Sandqvist är petad idag?
- Dusan står i mål idag.

Det är ju samma sak, fast med andra ord, han verkar inte vilja använda ordet petad - gulligt.

Efter matchen hade det blivit lite meningsskiljaktigheter i spelargången också, Mike Jensen var en av de inblandade, och en dansk i TFF också. Rolle var tydligen riktigt förbannad för detta, det gillar jag. Lite professionella kan de ju vara. När matchen är slut så är matchen slut. Lite "what happens in Vegas, stays in Vegas" - mentalitet. Glöm och gå vidare pojkar! Det är trots allt inte TFFs fel att ni inte kan göra mål.

Huvudet på spiken.

Gåshud.

"I wish he hadn't done that, asked me to be honest. You see I have a policy when it comes to honesty, and ass-kicking, which is: if you ask for it, I have to let you have it!"

Totally pointless.

Eftersom att Nixon sover och jag inte är ett dugg sugen på att städa köket så stal jag denna listan från Pauline.

1. vilken låt lyssnade du senast på? Lyssnar på Michael Bublé - Orange colored sky just nu.
2. vad har du för mobiltelefon? Öh, en Sony Ericsson av nåt slag, den är svart och...ja, that's about it.
3. vilket ord är ditt favoritord? Awesome och indeed. Det måste väl inte vara svenska ord
4. är dina föräldrar fortfarande tillsammans? Nix.
5. har du några syskon? En helbror, en halvbror och två plastbrödrar.
6. vilken läkerolsort gillar du bäst? Salmiak.
7. vad ska du göra i helgen? Det är måndag... jag har inte en aning. Fast jag är ledig för första gången på 3 helger nu så jag ska väl sova... alternativt festa upp lönen :)
8. vad heter din mamma? Charlotte "Lotta" Lena Kristina Liljegren
9. vad äter du helst till frukost? Nyköpta frallor med ost och gurka, eller salami, apelsinjuice och kaffe (dock inte blandat).
10. lost eller one tree hill? One Tree Hill.
11. ett band som du avgudar? Band? Öh... inget faktiskt... soloartist? Många :)
12. är du blyg eller framåt? Det beror ju på, fast för det mesta tar jag nog för mig rätt bra så fort jag har känt av situationen.
13. är du bi/homo? Nix.
14. om du svarade ja; när kom du ut med det? Svarade inte ja.
15. nämn en vän du haft som du inte längre träffar? Ehm... Sandra som jag gick på dagis, låg- och mellanstadiet med.
16. vem litar du mest på? Mamma.
17. är du kär i någon just nu? Mja... definiera kär...
18. vem tog din oskuld? Hahaha, yeah right.
19. vad är klockan just nu? 11.40 (vem bryr sig?)
20. vad använder du för skor? Alla möjliga.
21. vem önskar du var hos dig nu? Wah, måste jag välja? Jag kan göra en lista.
22. vem ringde dig senast? Orkar inte kolla men det var säkert mamma
23. har du några sjukdomar? Hyperthyrios. Eller hur fan det stavas. (Mamma - hjälp!)
24. prenumererar du på någon tidning? Världens historia, bra jävla tidning :)
25. äger du en palestinasjal? Nope.
26. vad gick du för linje? Samhäll inr. uniformsyrken på Bernadottegymnasiet.
27. en sång som du önskar att du skrivit? Halleluljah.
28. en film du önskar att du hade gjort? A beautiful mind.
31. hur ofta har du sex? Återigen, hahaha, yeah right.
32. vem tycker du mest om? Många :)
33. har du blivit mobbad någongång? Det beror väl på hur man definierar mobbad.
34. dricker du mycket alkohol? Hmm... det beror väl på vem man jämför med, jag dricker lagom mycket skulle jag nog vilja säga :)
35. är du nöjd med din vikt? Ja, fast jag blir gärna lite fastare i musklerna :)
36. är du nöjd med din längd? Helt klart!
37. hur många har du kysst? A whole bunch.
38. har du ett förhållande just nu? Haha... nä.
39. vilken är din favoritfärg? Himmelsblått, of course.
40. vem vill du utmana? Mamma :)

Tränad, trött och promeNixad :)

Sitter i Zebbes soffa och myser i hans morgonrock, (varför heter det morgonrock? Man kan ju använda den närsomhelst). Nixon ligger framför mig helt utslagen, vi är trötta båda två. Jag har jobbat hela helgen och idag följde jag faktiskt med mamma på jympa också, det var rätt kul och jag blev svettig som en gris. Vilket faktiskt var skönt :)

Nu har jag och Nixon precis varit ute och promenerat i ca 40 minuter, han var riktigt duktig (jag fick visserligen muta honom litegrann i början av promenaden) hela rundan och det var en fröjd att gå med honom!

Jag längtar till den 10 september, då sätter Oslipat igång igen, nu befinner klubben sig på Tangopalatset och säsongens färg är röd. Jag ser fram emot en säsong med många skratt och trevliga kvällar med alla de underbara människorna som brukar vara där. Måste ge en stor eloge till Marcus Johansson och Fritte Fritzon (mina hjältar) som alltid gör varje kväll till en succé. Ni är så sjukt bra båda två - på alla sätt och vis!

Nu ska jag minsann snart gå och lägga mig, trött som attan.

Kram på er :)

How good am I? =D

Tänkte bara berätta för er att jag klarade min grammatiktenta, så det var kanske bra att sitta och läsa om dangling participles mitt i natten i alla fall? :)

Nu är det bara det där projektet jag ska ta tag i också... kanske... om jag vågar...

Har du ätit glosoppa till middag eller?

Förresten, folk som stirrar - de är ganska irriterande.

Jag undrar bara om de som stirrar tror att de är diskreta, eller om de vet om att det märks men bara skiter i vilket.

I vilket fall som helst så är det ganska irriterande.

Filmer.

Jag har ett nytt projekt på gång. Eftersom att jag alltid är sist med att se alla filmer, och är jättedålig på att upptäcka filmer som kanske inte promotats till vansinne av de som gjort den, så ska jag försöka få tips om filmer som måste ses.

Så kan inte alla vara så snälla och skriva en film som jag måste se?

(Remember the Titans, Sagan om Ringen, Star Wars, The Butterfly Effect, A Beautiful Mind är exempel på filmer som jag redan sett. Jag har självklart sett många fler, men jag tror att de ligger i kategorin "måste ses")

Åh, åh va de e skönt att va naken...

Idag kom det in en kille på jobbet som handlade... ja det spelar ingen roll egentligen, i vilket fall som helst gestikulerade Zandy som attan så fort han vänt ryggen till och viskade titta på hans rumpa. Jag tänkte, ahaa, nu ska jag få se en vickande stjärt. Oj så fel man kan ha! Killen hade hål i jeansen, rakt över skinkan, och under- total nudity! Vi kom fram till att han hade en solbränd rumpa i alla fall.

Någon som läser här som brukar gå kommando?
Något att rekommendera?

Jag och Zandy fick en fnitterattack i alla fall... tänk att rumpor kan vara så roliga!

I'm lying alone,
with my head on the phone,
thinking of you 'til it hurts.
I know you hurt too,
but what else can we do?
Tormented and torn apart.
I wish I could carry,
your smile in my heart,
for times when my life seem so low.
It will make me believe,
what tomorrow could bring,
when today doesn't really know.

Än en gång är boken bättre.

Cecelia Ahern var 21 år när hon skrev sin debutroman P.S I love you. Jag läste ut den idag och var hänförd. Den handlar om Holly, som förlorar sin man och själsfrände Gerry efter att han drabbats av en hjärntumör, och hur hon lyckas ta sig vidare i livet och hantera sin oerhörda sorg. Den handlar även om vänskap och familjeband och vikten av att alltid finnas där för varandra.

Det är en underbar bok och jag fällde många tårar. Att en 21-åring kan skriva så insiktsfullt om känslor, sorg och familj är helt otroligt. Jag kan inget om hennes bakgrund men jag tror inte att man kan skriva som hon gör om man själv inte förlorat någon som stått en nära.

Tyvärr blev jag inte det minsta hänförd av filmen som jag såg så fort jag slagit ihop boken. Visst jag grät, men jag är jag, och jag hade precis läst boken så jag hade alla känslor färskt i minne och hjärta.

Filmen är baserad på samma idé, men jag tycker knappast att den borde få ta samma namn. Karaktärerna i filmen har samma namn som de i boken, men många karaktärer är uteslutna och storyn är helt ändrad. Holly är i filmen amerikanska, en av två systrar med en ensamstående mamma. Hon och Gerry (som är irländare i filmen) bor i USA istället för på Irland. I boken bor de på Irland, är från Irland och Holly har en stor familj med gifta föräldrar, 3 brödrar och 1 syster.

Mycket annat är annorlunda och det är verkligen inte ändrat till det bättre, filmen är faktiskt lite av ett sömnpiller och går inte in på djupet i någon av relationerna utan skrapar bara på ytan och är en sådan där meningslös romantisk "chick-flick". Jag skulle vilja sparka manusförfattaren i röven för att ha sumpat chansen till att göra en riktigt bra film.

Jag är icke förtjust i Hilary Swank som innehar huvudrollen i filmen, men den kan få ett pluspoäng för att Jeffrey Dean Morgan (mest känd som Danny i Grey's Anatomy) innehar en biroll (som inte finns med i boken) för han är både bra och mumsig, och kan tydligen prata med irländsk accent!

Läs boken och undvik filmen!


(Hittade inte bokomslaget, men de två är med där också)

Skrev precis ett långt inlägg. Det försvann.
Inte okej.

Kontentan:
- Ara gör mig alldeles varm i hjärtat. Everybody loves a rebel. Så rätt att slänga bronspengen. Så underbart osvenskt och mot alla normer. Så kaxigt. Så rätt!
- Arrival framförde ABBAlåtar på Stortorget igår, jag och Kattis var där, galet bra!
- Grammatiktentan gick sådär, men jag klarade min litteraturhistoria!
- Vi har fått leverans till jobbet, för er som vet så är det b.la Thelwellgrejor, det där engelska motivet med en tjock tjej som alltid är sur på sin tjocka ponny, nostalgi olalalala. Jag och Kattis ska köpa vars ett par strumpor... och byta en med varandra. Vi ska även införskaffa PC-spelet "Stallets hemlighet" galet kul, jag ska piska skiten ur henne och komma på hemligheten först :)

Nu ska jag läsa lite i P.S I love You och sen ska jag sova!

I'm glad you're home, I've missed your voice.
It makes me feel all warm and soft inside.

Hur nördig är man när man sitter och skrattar åt dangling participles klockan 23.18 i samband med grammatikpluggande?

När man tycker att meningen: "After being tossed in the soup, Timmy thought that the meat tasted a lot better" faktiskt är lite smårolig så är man beyond hjärntvättad skulle jag vilja påstå!
Jävla Mats...

För er som vill veta vad fan jag babblar om så finns det en förklaring här.

Tjocka korvar.

För att jag saknar dig min tjocka korv, min pärla, min stöttepelare <3

Absimilis entertainment presents Russell Peters.

På måndag släpps biljetterna till en av de största stand-up eventen i höst. Russell Peters kommer till Slagthuset den 26 september och det är något ni inte vill missa! Läs mer om honom på http://www.russellpeters.com och sök på honom på YouTube för smakprov.
Biljetter kan ni köpa på www.ticnet.se fr.o.m. måndag.

Ni gör er själva en otjänst om ni stannar hemma!
(Stockholmare kan också se Russell, har inte datumet i huvudet men gå in på hans hemsida och titta)s

Recap.

Efter en 10 timmar lång arbetsdag igår mötte jag upp Nora vid Willys, jag tror att vi hade hunnit umgås en halv minut innan jag låg dubbelvikt av skratt. Sjuka människa. Vi åkte till Lund och träffade Paulie, efter lite runtrullande i rondellen, inhandling av yoghurt (som senare glömdes kvar i mammas kyl) och utdelande av världens minsta skateboard så stack vi till mamma (som inte var hemma, hon och Mats var i stugan) för att plugga litteraturhistoria.

Vem visste att det kunde vara så sanslöst roligt att läsa om alla de gamla gubbarna och deras poesi/pjäser/romaner? Skrattanfallen avlöste varandra och jag tror faktiskt att jag hade lite träningsvärk i magmusklerna när jag vaknade imorse (med huvudet i en pärm med anteckningar, hade somnat mitt i pluggandet). Paulie o Nora = humor!

Förutom träningsvärk i absen så kände jag mig lite febrig, och snorig. Satt och torrhostade mig igenom hela tentan, som väl gick ganska okej, man ska inte ropa hej för tidigt så jag tar det som det kommer. Gick hem till mamma och åt (däremellan fick jag leka dealer, jag har langat telefonnummer - sjukt viktig ;)) och sen sov jag i fyra timmar. Har precis ätit middag och funderar på om jag ska börja dra mig hem till Malmö.

Skulle egentligen gått ut med radarparet P+N men jag är för sjuk för det, och ska jobba imorgon, så det får bli när jag är piggare, och ledig!

Idag är det 080808, och jag önskar att jag var i Stockholm.
Blir nog Remember the Titans ikväll, ett tag sen jag såg den.

Ta hand om er.
Kram.

Bästaste.

Vet ni om att det finns en människa som heter Joakim Jarsäter?
Vet ni om att jag kallar honom för bästaste?
Vet ni att det verkligen finns en anledning till varför jag kallar denna, åh så sjuka, människa för det?

Det finns det verkligen.

Underbart störda människa, jag älskar dig.
Hoppas att Australien blir precis allt du hoppats på, bara 8 dagar kvar nu, så ses vi igen när du kommer hem i januari!

Det är nog lite närmre, till himlen från Österlen.

Okej, jag kan stanna i Skåne. Om jag får isolera mig på någon gigantisk gård nere på Österlen. Läsa, sola, rida, bada. På vintern kan man vara ute och promenera i snön, upp till Ale stenar, titta ut över vattnet. Köpa färsk fisk (för det måste man nog om man ska bo där) i Kåseberga, och bara vara en riktig skåning.

Rätt trevlig tanke i alla fall.

Hungrig.

Namn: Zabina Lena Emilia Liljegren
Yrke: Uttråkat kassabiträde
Samlad förmögenhet: 4 kronor (på kortet!)
Kylskåpsinnehåll: Smör, ägg, potatis, sylt, creme fraische
Frysinnehåll: Köttbullar, korv, gammal spenatsoppa, is, gammal vaniljglass

Tänk att jag börjar leva som en student på riktigt först när jag slutat plugga (!)

Depp.

Meningslös dag på jobb... känner så rätt ofta, jag är oerhört opepp för tillfället. Det enda positiva är väl att jag faktiskt är ledig på riktigt när jag kommer hem. Eller, jag kommer vara det så fort jag har skrivit de två återstående tentorna. Sen har jag en del annat att fixa innan jag vet vad jag gör och vart jag är nästa år. Vi får se om det blir något av mina planer, men just nu är jag inte alls sugen faktiskt.

Jag pratade med emma om att gå lärarutbildningen i Stockholm och flytta ihop där uppe - men det är ju så sanslöst svårt (och dyrt) att hyra lägenhet i Stockholm. Plus att jag gärna jobbar en del när jag pluggar och då måste jag hitta någon som vill anställa mig också. Känns som att vår plan kommer gå i stöpet - men fan vad najs det hade varit att bara dra... (tjockt nice? =p). Fast jag hade ju såklart saknat fotbollen, och familjen... och en kompis eller två. Stand-up finns det massvis av i Stockholm så på den fronten hade det varit lugnt.

Men om någon som läser detta vet något om lediga 2or eller 3or i/runt Stockholm, snälla mejla mig på zabina.liljegren@gmail.com eller ring på 0761-700416 (mitt nya nummer).

Det hade varit så skönt att komma iväg härifrån...





1 månad och 21 dagar kvar till jag får se Russell Peters live på Slagthuset! =D

Saknad.

Nu är den här, vågen av saknad, den kom lite sent i år, förmodligen för att Emma kom hit nästan direkt efter att jag kommit hem från Norrköping. Nu är den dock här, och det gör så ont. Det är inte bara de jag umgicks med i sommar som inkluderas, utan alla som jag inte har nära, och fan vad ont det gör.

Jag låter inte saknaden ta kontrollen över mig nu som jag gjorde förr, men den är ändå konstant närvarande och lägger en grådaskig dimma över allt som händer. För jag saknar ju er, ska inte ens försöka räkna upp er, ni vet precis vilka ni är.

Allt jag har i mitt huvud nu är att jag vill iväg, nästa helg, till Stockholm för då kommer det vara en hel del av er där, men mina samlade tillgångar nu är på 4 kronor, så det kan bli svårt.

Men jag önskar att jag var där... och ni finns i mina tankar hela tiden, för det gör ju så ont, när det river och sliter i bröstet, och man har ett litet hål i magen, för jag önskar ju att ni var här.

Fan va ont det gör.

Tur att jag har Nora, som kom hit igår, och muntrade upp mig. Herregud vad hon kan få mig att skratta, det var nog tur att Pauline inte var med för då hade jag säkerligen dött av skratt. Får se hur det blir på fredag efter tentan :)

Irisdagen.

Jag har haft en underbar dag ute i Kristin och Ingemars stuga på Österlen (Sandby). Vi har varit där hela släkten (utom Kalle, Svempan, Idha och Zebbe) och ätit, pratat, badat och bara myst. Alltid lika trevligt att träffa släkten, de är verkligen underbara :)

Det gjorde mig i alla fall trött... när man kommer hem sådär efter en bra dag, så är det nästan lite ledsamt att inte ha någon att komma hem till, att prata med, att krama... ja... om inte hamstern räknas!

Man blir lite ensam ibland.

IFK Göteborg - Malmö FF, 2/8 - 2008

Torsk.
2-0
Märklig match, blod, ilska, röda kort, utbytta målvakter, en värdelös mittfältare som på något märkligt vis ändå fick spela hela matchen.
Men Ola var bra..

Orkar verkligen inte utveckla mer.
Två lag som borde spelat en av årets bästa matcher spelade fruktansvärt tråkig fotboll och på något märkligt sätt blev det 2-0, resultatet speglar verkligen inte matchbilden, men så är det ibland.

Orättvist.

Niklas Skoog, superstar, hur många mål ska det bli idag?

Min dag började med migrän och uppkastningar - och fortsatte med smärtande nyheter. Niklas Skoogs utlåning till Mjällby är nu klar och träder i kraft med omedelbar verkan.

Alla som känner mig vet att Niklas har varit min favoritspelare sedan jag började titta på fotboll, och han har betytt mycket i mitt liv som MFF-supporter. Han är en bra fotbollsspelare, även om han förlorat lite ryck och tempo på senare dar, och en riktigt go människa som alltid är trevlig och glad.

Även om han bara blir utlånad så smärtar det mig enormt att se honom gå, och jag skäms inte över att erkänna att jag fällt både en och två tårar idag.

Jag önskar dig all lycka i Mjällby Niklas,
du är för evigt min superstar.

(Expressens bild)


Bara Danne kvar av 2004-laget, en ny generation tar plats i samband med nya arenan... låt oss hoppas att det är positivt.

Myssång på avslutningsfesten.

Det är kanske inte så vackert, men fasiken vad mysigt vi hade :)
Satt och spelade och sjöng lite så helt plötsligt kom Chrille och filmade, vilket jag inte visste för då hade jag nog försökt se lite snyggare ut ;)

Gossip.

"Z i fokus" gjorde ingen hemlighet längre av vem som var hennes sommarkärlek. Ett nybakat födelsedagsbarn och byxmyndig (namn borttaget av Z) fick se sig överkörd av denna skåning.
/Saxat från Sportscamp innebandys blogg (adress hemlig)

Ja - så var det tydligen, och säger "festkommittén" det, då måste det ju vara sant.
Så numer är jag hon som kör över lammkött ;)

Är det inte kul hur man kan börja fnissa när man tänker på något som hänt för över en vecka sen?

Som, på Sportscamp, när vi möblerade om hela receptionen mitt i natten, under kvävda fniss och sedan hysteriskt skrattande - bara för att vi inte hade något bättre för oss.

Jag undrar fortfarande hur receptionspersonalen såg ut när de kom till jobbet på morgonen.

Det var humor!

Tjocka korven i Malmö :)

I fredagsmorse hämtade jag upp Emma, aka Tjocka korven, på centralstationen i Malmö. Hon var trött, jag var trött, men oj vilken glädje. Tänk att man kan sakna någon så mycket efter bara 5 dagar ifrån varandra. Vi stack hem till mig, hon gick och lade sig, jag gick och jobbade.



Vi har hunnit med en hel del ska väl sägas. Igår när jag gick och lade mig hade jag bara sovit åtta timmar på tre nätter, inatt sov jag 13 timmar (!)

Vi har varit i Hyltebjär och firat Tobbes 20 årsdag;




Det var en riktigt bra kväll och jag blev riktigt nöjd över att Emma kom så bra överens med mina kära gymnasievänner. Jag tror inte att man kan ha tråkigt när Emma är med, vilket resulterade i att även en kväll i Hyltebjär med aggressiva pissmyror blev bra!



I lördags stack jag till jobb och Emma fick nanna en stund till, på kvällen gjorde vi oss så fina vi kunde och bjöd in Kattis och min bror till att komma och dricka och mysa lite med oss. Vilket de gjorde.



Efter att Jocke och Filip hade anslutit, och Zebbe åkt hem begav vi oss till Slagthuset. Kattis gav upp vid halv tre, Jocke och Filip ca en timme senare, jag och Emma dansade bort natten och promenerade hem vid fem på morgonen i soluppgången. Mysigt var ordet! Efter två timmars sömn fann jag mig själv sittandes på jobbet igen.



Efter jobb hämtades jag upp av mamma och Mats på jobbet, vi stack till Malmö stadion där Kattis, Zebbe, Emma och Sanna redan befann sig. Det var en riktigt bra match, det kändes som ett helt annat lag som stod på planen än det som förlorade mot Kalmar för bara en vecka sedan. Agon ska väl få ett utropstecken som kom in och lyckades trycka in två mål, sina första två i a-laget. Extra kul att Järdler fick göra mål även han. De flesta gjorde riktigt bra ifrån sig, och jag bävar för den dagen Ola Toivonen lämnar oss, vilket lär vara snart.



Efter matchen stack jag, Zebbe, Kattis och Emma till Ribban och mös lite. Emma är väldigt fascinerad av Turning Torso, och tycker att Västra Hamnen är toppen, vilket hon har rätt i, där är vackert ute.



Idag har vi, efter tretton timmars sömn (!) varit på Ribban, jag är röd som en kräfta (förvånad - någon?), ätit lite mat och bara pratat och myst. Ikväll ska vi ta det lite lugnt, Kattis kommer snart hit och Sven ansluter även han lite senare. Det blir nog vin och prat på balkongen.



Det är så underbart att ha Emma här, vill aldrig att hon ska åka hem. Men det måste hon ju så småningom. Det ser ut som att vi skiljs åt på onsdag, men jag får ta mig upp till Peking-land och hälsa på henne snart :)

We stopped the world.

You kissed me

Suddenly the world just stopped
spinning
no more tears
no more laughter
no light
and no darkness

All pain
and longing
disappeared
with your embrace
You touched me
and there were no
others

You and me
breathing loving
in a
world of our own
who's borders
noone could breach

You kissed me

And the world
just stopped.

/Zabina
080520
(http://www.poeter.se/viewText.php?textId=654226)


Plötsligt fick den en riktig innebörd.

Jävla smålänningar.

Nu ska jag vara sådär lagom sen som jag brukar. I måndags var jag väldigt trött, och det blev inte bättre av att se MFF spela borta mot Kalmar. Efter endast 16 minuter fick vi en straff emot oss och 1-0 var ett faktum. Vad som hände efter det kan jag inte förklara. Jag vet bara att vi gick ut i halvlek med 3-0 i baken.

Andra halvlek satte igång och ganska snart fick vi en straff med oss, 3-1, skönt. Även 3-2 kom och det himmelsblå hjärtat började hoppas, kanske kanske kan vi få med oss en poäng. Pojkarna spelade faktiskt bra... i ca 10 minuter, sen var det Kalmar för hela slanten igen.

3-3 hade varit skönt, men inte rättvist. Vi blev utklassade. Jag känner dock att det finns en möjlighet för oss att i alla fall spela lika på hemmaplan.

Ljusglimtar var Halsti och Dixon som spelade bra, och Touma! När han kom in lyfte faktiskt spelet lite, riktigt bra inlägg, passningar och mycket vilja. Han kommer nog bli en riktig tillgång. Vad Molins håller på med vet jag inte, känns som att han är i en svacka för tillfället.

Vet inte om det blir läktaren för Jonathan på söndag, han fick rött kort ganska sent i matchen. Väldigt feldömt, jag hade gått med på ett gult, men situationen var som sådan att han inte riktigt kunde avvärja satsningen han redan gjort mot bollen och därför brakade rakt in i målvakten. Rött? I think not.

Nu ska jag fortsätta "städa" (eller halvhjärtat plocka undan saker och lägga dem någon annanstans än på golvet) och tvätta.

Kram på er :)


(Besviken Ola Toivonen, en av matchens bättre spelare)
Sydsvenskans bild.

Sportscamp 2008, vecka 4.

Vilken vecka jag har haft! Den har varit riktigt bra, helt klart den bästa gruppen jag haft, 16 stycken 14 åriga tjejer som bara kom överens med varandra. Det var underbart. Vi grät allihop i lördags när de skulle åka hem.

Det har varit en jättebra vecka med de andra ledarna också, som vanligt har det busats, skrikits och skrattats. Av någon anledning var det betydligt jobbigare att åka ifrån Norrköping i söndags än vad det brukar vara. Jag gick tidigt till tåget och alla låg och sov, så jag väckte några stycken och sa hejdå, när jag sa hejdå till Robin började jag nästan gråta... jobbigt också att den personen jag verkligen ville säga hejdå till inte hade sovit på Villan och följdaktligen inte var där överhuvudtaget.

Jag väntar på fler bilder från Christian också, det blev mycket fotograferande och en hel del av bilderna ligger på facebook och bilddagboken, kanske dyker det upp lite här också.

Denna veckan har fått mig att börja fundera på att kontakta min gamla klubb, det hade varit så roligt att coacha ett gäng tjejer på planen, särskilt med tanke på komplimangerna jag fått denna veckan angående mitt ledarskap och min spelförståelse... kanske man faktiskt kan bli en bättre tränare än spelare?

En summering av veckan är väl på sin plats, och jag gillar att sätta etiketter på saker, så även här.

Veckans uttryck: Det fanns många, de som ligger högst är väl "Det är inte okej!" senare "It's not okey!", "Jag orkar inte mer", "Helt sjukt vansinnigt" (på luleå-dialekt), "Nu, elle? Sen, elle? Då, elle?", "Andersh, lissna, whatup?!", "5 toasters - kanonkul!"

Veckans bus: Grötmännen aka Sebbe och Jocke Z får väl den etiketten. Det hela började med gröt på Julia när hon sov... kondomer och chokladsås i snusdosor var även inblandat. Grattis grabbar! ;)

Veckans citat: Det finns ju så många! Men "Är de små får man ta två" (signerad Emma) är bara så klockren :)

Veckans klantigaste: Robins provoceringsteknik under en kubbmatch. Han tyckte att det var en bra idé att lägga mobilen på en kubb för att irritera Julia. Dagen efter gick han och köpte en ny telefon.

Veckans roligaste: Fala är en rolig prick, jag har nog inte skrattat så mycket på hela veckan som jag gjorde när han skulle nakenbada i Gransjönäs, springer ut på bryggan, halkar och sedan glider på rumpan ut i vattnet. Vilken syn! Fala - du förgyller tillvaron :)

Veckans turturduvor: Kajsa och Björn gifte sig, och trots omedelbar skilsmässa så tar de nog hem den titeln faktiskt!

Veckans mysigaste: Det är nog lite hemligt... :)

Veckans lataste: När det regnade och jag ringde Erik och fick honom att köra mig och Emma upp till matsalen, det är en promenad på 5 minuter, om ens det!

Veckans fullaste: Kajsa! Och min resväska.

Veckans gråt: Jocke Z när tjejerna åkte hem, och Sebbe när en deltagare hade köpt choklad till dem. Söta söta ni :)

Veckans skratt: Julia - varje gång jag skrattade! "Du ser vettskrämd ut när du skrattar!"

Veckans låt: För mig, helt klart Hallelujah, sjungit den en miljon gånger för och med mina deltagare. För alla andra? 7 nation army melodin helt klart!

Veckans underbaraste: Alla ni andra ledare på Sportscamp, ni är bäst och jag älskar er. Aldrig annars kan man släppa loss och hålla på som vi gör varje år, jag saknar er redan, ni är alla välkomna ner till Skåne precis när ni vill, i vinter blir det 20 årsfest!

Tack även till våra underbara huvudledare Marcus, Sebbe, Johan och Anne för det underbara jobb ni gör!

Dag nr.3 i Norrköping.

Vi har tokskoj!
Vill ni se bilder så gå in på Facebook, det tar en aning för lång tid att ladda upp alla bilder här också, kommer väl några utvalda när jag kommer hem. Har dock inte så mycket tid. Ska strax gå till matsalen för att käka det fjärde och sista målet mat för dagen med mina tjejer. De är helt underbara, tjejerna i min grupp alltså, roliga, snälla, duktiga, intelligenta tjejer! :)

Jag tror att temat på årets SC är massage. Det ges en hel del (och naturligtvis fås en hel del, nån måste ju ta emot!), och jag är ju kung (drottning?) på det här temat!

Funderar även på att gå och gifta mig med instruktören i min grupp... han heter Zackrisson i efternamn - hur coolt hade inte det varit?
Z.Z ;)

"Är det sådär du suger så vill jag nog inte vara med längre!" /Björn "Vaddå för" Wadefur

Hepåre!

Dag nr.1 i Norrköping.

Söt Johan!
Jocke o Emma :)
Jag och bästaste! <3

Nu sitter jag i ett skyddsrum som förvandlats till sovrum för 17 ledare under Sportscampveckorna och halvsover framför datorn. Väckning 08.00 imorgon och sedan dyker ungarna upp vid lunch.

Underbara människor, jag är så glad att jag är här :)

"Är de små får man ta två!"

"Man kan alltid ligga mer än man gör!"
/Emma

Morgon.

Jag lyssnar på morgonpasset i p3 - fan vet om det inte är första gången (så jag är ingen radiomänniska, vadådå?). Anledningen till att jag lyssnar nu är för att Simon Svensson har det tillsammans med Anna Granath, Tobias Persson dyker även upp i radioetern med jämna mellanrum. Det kan ju inte bli dåligt då :)

Insåg också att sen jag började plugga efter gymnasiet är det inte många morgnar jag varit vaken vid 6 som jag var idag, gick upp halv sju. På två terminer har jag bara haft ca 6 föreläsningar 8 på morgonen, och varje gång bad våra lärare oss om ursäkt för att vi var tvungna att vara uppe så tidigt, snacka om att ge en uppfattningen om att det inte är naturligt att vara vaken innan klockan 9.

Jag vet att man inte ska önska bort tiden, men jag vill att det ska vara imorgon nu!
Fick reda på igår att min kära vän Joakim har äldsta tjejgruppen denna veckan, är det fel att jag skrattade när jag hörde det? ;)

Snart dags för Sportscamp!

På lördag beger jag mig av till Norrköping för att göra något jag gör vartenda år, nämligen för att vara ledare för innebandyungarna på Stadium Sportscamp. Något som är viktigt att veta är att för ledarna går dessa veckorna ut på att förnedra varandra så mycket som bara är möjligt (självklart på ett väldigt roligt sätt), jag kan bara säga att det är inte nådigt. I vilket fall som helst så ska man vara försiktig med vad man säger såhär dagarna innan man åker, det man säger kan nämligen ha tagit spinn och förvandlats till något helt annat när man väl kommer dit.

Idag skulle jag försöka förklara för Marcus Grapne (som agerar huvudledare på campen) hur oerhört sugen jag är på att åka, jag summerade det med att jag var "riktigt jävla tok rövtaggad", detta reagerade Marcus starkt på och det ska bli intressant att se vad han och JP har lyckats förvandla det till när jag anländer på lördag. Ni tycker inte att det låter som att det kan bli något särskilt? Då har ni inte träffat Marcus Grapne och Johan Persson!

Jag får nog låta bli att prata mer med Marcus i telefon innan jag åker, kanske borde låta bli att prata med dem överhuvudtaget i en vecka? =p

Jag är i alla fall helt sanslöst sugen på att åka, det är definitivt en av höjdpunkterna på mitt år då jag får träffa underbart roliga människor - som är riktigt snälla när de är på humör... eller trakasserar någon annan än "dansken" "tysken" "skåne" "lampan" och allt vad de kallar mig.

Denna är till dig JP: Det ska bli hur kul som helst!

Liten potpurri av gamla Sportscamp bilder:
(Jag på en solig tennisplan 2004)


(Marcus Grapne äter en lampa i korridoren, 2005)

(JP är på ledarsamkväm, 2006)


(Simon på ledarsamkväm, 2006)


(Enda gången man kan fota Jocke - när han sover, 2006)