Ångest efter eufori.

Jag har en tendens att låta min eufori efter något efterlängtat glida över till tom ångest efter att den efterlängtade händelsen är slut. Känner ni igen det?

Det var i vilket fall som helst riktigt bra ikväll! Herr Schyffert är poppis för jag hade kunnat name-droppa i evigheter om vilka som satt i publiken, sjukt skoj :) Jag och Micke har insett att vi nog är lite kändiskåta ändå (men berätta inte det för nån =p)

Komikerna i roastingpanelen var i alla fall följande:
- Jonas Gardell
- Anna Lena Brundin
- Petra Mede
- Magnus Betnér
- Özz Nûjen
- Johan Glans
- Fredrik Lindström
- André Wickström
- David Batra
- Kristoffer Appelquist
- Kristian Luuk

Konferancier var Erik Haag. ("Du hade ju det där kaninhoppningsprogrammet, vad hände med det expresståget?!" /Johan Glans)

Det var mycket smutskastning och jag kan inte ens nämna hälften. Jonas Gardell var utan tvekan coolast ikväll som drog upp hela Stockholms gaykör på scen för att sjunga en alternerad version av Aldrig ska jag sluta älska dig. ("Nu ska jag sjunga i tre minuter så kan ni ju fundera på om jag är ironisk eller inte!")

Han pratade även om ett sjukt klipp han sett på nätet (jag vill verkligen inte ge er detaljerna), och avslutade med: "Så insåg jag att det måste ju vara Andres Lokko!" (Han satt i publiken förresten).

Kvällen på intiman avslutades med en Johan Glans som var lite småirriterad för att han var tvungen att gå på efter Jonas Gardell men som var lika briljant som vanligt, och en Henrik Schyffert som tackade alla och passade på att roasta dem lite också, vilket var befogat med tanke på att Johan Glans hade hånglat upp Schyfferts fru 5 minuter tidigare - på scen! (Inte okej! =p)

Nu ska jag sova.

Kram på er :)