Ja igår blev det en tatuering. Jag är riktigt nöjd.
Ganska roligt att han som är chef på House of Pain fick stå och hålla mig i handen hela tiden - jävlar vad jag skrek! (Ja jag är mesig!)
För er som är lite svagpresterande i pannloben kan jag berätta att det inte är ett träd eller en random blomma, det är en symbol för mitt efternamn, Liljegren, och därmed en hyllning till min familj och min släkt - som är det viktigaste i världen för mig.
4 kommentarer:
Full förståelse för att du skrek - jag hade nog skrikit när om de ens närmat sig med en nål.
:-)
oh va fin!!!!!!
Nej Zabina!!! Hoppas du skojar och att det är en hennatatuering. / Ingrid
Ingrid: Det är inte en hennatatuering, den är på riktigt! Och jag älskar den!
Skicka en kommentar