Now the end is near, and so I face, the final curtain.

Titeln på dagens blogginlägg är från låten My way som säkert många av er vet, den stämmer kanske inte riktigt, men på något märkligt sätt känns det ändå så ibland.

Att fylla nitton var ingenting, som Mimmi skrev till mig "Grattis på den mest meningslösa födelsedagen som finns Z!" men jag kan inte hjälpa att tänka en del på hur snabbt tiden går. Nästa år fyller jag 20, efter 20 år till är jag 40. Mitt liv har inte varit så långt, fram till femman gick väl allt rätt långsamt, men sen har tiden bara rusat förbi. Ska det fortsätta gå så snabbt så är jag ju 40 imorgon... nästan i alla fall.

Så jag kan inte låta bli att tänka, vad har jag uträttat egenltigen? Särskilt såhär nära nyår, när ett nytt år ska ta fart. Vad kommer hända 2008? Vad har jag gjort under 2007?

Ska det summeras så är 2007 året då jag tog studenten, fick min första riktiga anställning, simmade i Norrköpings strömmen, spenderade sammanlagt 3 veckor i Stockholm, 2 veckor i Norrköping och 1 vecka i Tyskland, insåg att jag förmodligen inte kommer återvända till Sportscamp nästa år, hade besök av Stockholmsvänner två gånger, började på universitetet, skaffade Facebook, upptäckte Criminal Minds och därmed Matthew Gray Gubler, såg Järvheden live 3 gånger, Gardell 1 gång, Simon Svensson 2 gånger och Magnus Betnér 1 gång.

Jag har såklart gjort mycket mer än såhär, och när jag tittar på det, så kanske har det hänt en del ändå?

Jaja, inte lönt att tänka på tiden egentligen, jag får ta allt som det kommer och hoppas att jag njuter av ljuspunkterna livet tilldelar mig :)

Kram på er!