Min kropp är inte längre vad den var,
mitt ansikte har verkligen sett bättre dar.
Och vill du idka hor
kom närmre den är mindre än du tror.
Brister har jag av en sådan sort,
att de blir svårare att få bort.
En sliten liten man,
som stapplar vägen fram så gott han kan.
Huden flagnar håret faller av,
ryggen går i strejk och börjar ställa krav.
Om valkar är din grej,
kan du hålla fast i handtagen hos mig.
För ser du jag är inte särskilt snygg,
och du är likadan.
Och fulare lär vi väl också bli,
men vi är nästan vackra
om man kisar litegrann.
Och om du överser med mig,
ska jag överse med dig.
Kom blunda med mig.
/En del av Jonas Gardells låt Nästan vackra
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar