onsdag 27 juni 2007

Matchen.

Jag orkar inte gnälla. Jag orkar inte vara arg. Det är det så många andra som är, och det gör ont i mig. Jag kan ju inte bli arg. Det kan jag inte. Jag kan bara bli frustrerad, och få ont i hjärtat.

"Vi är obotliga självplågare"- det är nog därför vi fortsätter titta, tror inte ni det?

Men vi hade i alla fall tur med vädret och Niklas var duktig. That's my story and I'm sticking to it!

Imorgon ska jag titta på Bruce Willis i Die Hard 4.0 - man vet i alla fall att han aldrig förlorar som John McClane.

Ibland är det skönt att veta vad man får.

1 kommentar:

Anonym sa...

Hmmm svårt det där... Har funderat en del när jag skrivit om matcher. Tror frustration tar sig olika uttryck hos olika människor -en del blir arga, en del ledsna. Sen kan man ju, vilekt jag ofta känner, bli arg på situationen även om man känneermed spelarna.