Frustration.

Jag hör min puls dunka, jag börjar nästan svettas lite, yrseln slår på, likaså irritationen, frustrationen är ett faktum och det enda som snurrar i mitt huvud är 'Det här går aldrig'. Ja mina vänner, självklart pratar jag om vår deadline för projektarbetet. Och jag vet att jag tjatar men den förstör allt just nu, jag och Jean fräser åt varandra och ni ska veta att jag och Jean fräser aldrig åt varandra annars, vi borde inte göra det nu heller men det är svårt att låta bli att vara irriterad. När vi lämnat in själva arbetet har vi nämligen en redovisning att förbereda också, och en herrans massa andra saker.
Jag blir tokig!

Som grädden på moset kommer Johan till Helsingborg imorgon, det hade varit riktigt skönt att få åka dit och sätta sig i solskenet någonstans med en kaffekopp i handen och Johan på stolen mittemot... men icke, för här ska det projektas.
Fan!


"Jag var tjock innan men jag bantade, jag tänkter inte vara tjock och rosa!"

Över och ut.